Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konflikthantering och om att skapa god umgängeskultur i skolan genom elevmedling.
Det viktigaste en skola kan göra för att motverka mobbning och aggressioner är att arbeta förebyggande – innan djupa konflikter uppstår. Ett av sätten för att träna konflikthantering och odla god umgängeskultur på skolan har hittills uppmärksammats förvånansvärt lite – nämligen skolmedling eller elevmedling. Det bygger på antagandet att elever är kapabla att hantera konflikter mellan andra elever. Elevmedling bygger också på antagandet att kommunikation – och särskilt samtal ansikte mot ansikte i en strukturerad miljö – är ett viktigt verktyg för att förhindra ett dåligt socialt skolklimat. Modellen innebär att två elever från varje klass får genomgå en särskild utbildning till medlare. Utbildningen leds av en person med specialkunskaper om konflikthantering och innehåller exempelvis följande teman:
Kommunikation, verbal och icke-verbal.
Självkänsla och självförtroende. Att sätta ord på känslor.
Problemlösning och konflikthantering.
Medlingsprocessen.
Utbildningen genomförs under begränsad tid, 3–5 veckor, och eleverna ska därefter med stöd av särskilda lärare kunna fungera som medlare bland hela skolans elever.
Erfarenheterna från länder som använder sig av skolmedling är positiva, och det är närmast märkligt att idén inte har kommit till användning i Sverige. Resultaten från utvärderingar som genomförts av nationella projekt i exempelvis Norge, Storbritannien och USA visar bl.a. att engagemanget för en bättre social miljö på skolan ökar markant och att eleverna tar till sig ett förhållningssätt som de har nytta av hela livet. Generellt sjunker konfliktnivån, och lärarnas tid till skolarbete ökar. Att lära sig konflikthantering är också ett sätt att praktisera grunden för det demokratiska samhället, nämligen respekt. Respekt för andras perspektiv och argument skapas genom samtal och dialog. Och på det sättet bygger vi demokrati.