Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betyg.
Det är med glädje och upptäckarlust som barn börjar sina första år i skolan. Nästan allt är spännande men också lite svårt. Det är svårt att sitta still och lyssna. Det är svårt med bara två raster där man får leka av sig. Det är kul med bokstäver och siffror som alltmer tar form och börjar bilda sammanhang.
Någonstans på vägen kommer prestationskraven. Alltmer närmar sig den dagen då betyg ska sättas på barnet. Fokus skiftar. Det är inte längre vad som väntar framåt som blir spännande och kul utan funderingar på om det man gjort bakåt i tiden är tillräckligt. Detta är enligt vår mening vad betyg gör med våra barn och ungdomar.
Betyg sätter fel fokus för barnen och suger kraft från det som är spännande och kul med skolan. Det finns därmed inget extra att tillföra med betyg, speciellt inte för de yngre barnen. Vi vänder oss därför kraftigt emot de betygsliknande omdömen som i praktiken nu kan ges för sjuåringar. I de tidiga åldrarna ska utvärderingar vara av framåtsyftande och uppmuntrande karaktär, inte att sätta stämpel på något man redan har gjort. De individuella utvecklingsplanerna fyller just funktionen att vara framåtsyftande och uppmuntrande.
Dagens utveckling i borgerlig regi på skolområdet där sortering blir allt viktigare riskerar att hämma barns utveckling istället för att påskynda den. Grundskolan ska inte sortera barn efter vare sig kunskap eller social tillhörighet. Därför bör inte yngre barns kunskapsutveckling sammanfattas med trubbiga instrument som siffror, bokstäver eller några få ord.
Under de första skolåren mognar eleverna mycket olika. Därför är det extra viktigt att lärandet i den åldern bygger på lust. Barn som har svårt att följa med i skolan behöver framför allt ökade resurser och fler närvarande vuxna. Alla har rätt till en bra skola anpassad efter individuella behov.