Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att främja utvecklingen av ökat elevinflytande i skolan.
Genom alla tider och i alla former av samhällen har människor samarbetat för att lösa gemensamma problem och tillgodose gemensamma ekonomiska behov. Det är ur denna tradition som den kooperativa idén har sprungit. Ordet kooperativ kommer av det latinska cooperatio och betyder just samarbete. Man kan säga att ett kooperativ är ett företag som drivs i föreningsform. Det kooperativa företaget bygger på öppenhet, demokrati och aktivt deltagande från medlemmarna eller ägarna. Både inflytande och ansvar fördelas lika mellan kooperativets medlemmar och alla medlemmar har lika rösträtt. Om kooperativet går med vinst fördelas den utifrån de regler man fastställt i stadgarna.
Sedan flera decennier finns föräldra- eller personalkooperativa förskolor som ett alternativ till privata eller kommunala. Det första syftet var att skapa nya förskolor när kommunens förskolor inte täckte barnomsorgsbehoven. Föräldrar gick samman och startade daghem för sina barn. Idag är kommunerna enligt lag skyldiga att erbjuda barnomsorg till alla barn, och förskolan är väl utbyggd i de flesta kommuner. Ändå lever de kooperativa förskolorna vidare vid sidan av privata och kommunala. Oavsett om den kooperativa förskolan drivs av personal eller av föräldrar fyller den ett behov av medbestämmande och inflytande som kommunens förskolor inte kan erbjuda.
Samma behov av inflytande finns i skolan, både på grund- och på gymnasienivå. Ett av de verktyg som stått till buds för gymnasieskolor som velat öka elevernas inflytande och demokratiska rättigheter var möjligheten att tillämpa elevmajoritet i skolans styrelse. Det har regeringen nu avskaffat, vilket vi beklagar.
I stället för att stötta ett ökat elevinflytande uppmuntrar alltfler borgerliga kommuner sina skolor att knoppa av sig och bilda aktiebolag. Några stora företag driver fristående skolor och gör privata vinster på kommunala skattemedel. Samtidigt har inflytandet över skolan och undervisningen minskat för dem som verkligen berörs.
Vi vill lyfta fram exempel på skolor där undervisningskvalitet i kombination med elevinflytande är viktigare än privat vinst till en avlägsen ägare. Stockholms Estetiska Gymnasium drivs sedan 1999 av en ekonomisk förening där alla elever och lärare är medlemmar och där eleverna har majoritet i styrelsen. All eventuell vinst går tillbaka till verksamheten. Det finns även andra exempel på fristående skolor där den privata vinsten är underordnad kvalitet och elevinflytande.
Skolan är en samhällsnyttig verksamhet som finansieras av skattemedel. Vi vill därför att regeringen främjar skolor som premierar elevernas och lärarnas inflytande framför privat vinst.