Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regelverket som förhindrar distansundervisning på gymnasiet tas bort.
Skolan har utvecklats mycket de senaste åren. Nya sätt att organisera undervisningen bidrar till att eleverna får tillgång till utbildning på ett sätt som inte var möjligt förut.
Vilhelm Mobergsgymnasiet i Emmaboda startade utbildningar 1994 som till viss del drivs på distans. Detta var helt i sin ordning fram till 2000 då ”förordningen om försöksverksamhet med distansundervisning i gymnasieskolan” kom (SFS 2000:158). Skolan låg utanför dessa men en ny förordning kom, (2003:255) ”om försöksverksamhet med distansutbildning i gymnasieskolan i Emmaboda kommun”, och undervisningen har tills nu varit möjlig med stöd av denna särskilda förordning.
Distansundervisning finns också på Värmdö gymnasium och i Torsås kommun. Värmdö gymnasium har t.o.m. fått i uppdrag av Skolverket att sköta utbildningen (via distansundervisningen) för svenska elever som befinner sig utomlands. Skolverkets olika uppföljningar visar att arbetsformen är uppskattad av flertalet lärare och elever. Kvaliteten bedöms som god och välutvecklad och elevernas resultat är goda.
Det finns nu ett regelverk som gör att det i princip blir omöjligt att driva utbildningar utifrån ett distansperspektiv. Dessutom finns ett regelverk som förbjuder kommunala skolor att använda sig av entreprenörer inom kärnämnen.
I Vilhelm Mobergsgymnasiets fall har den särskilda förordningen gått ut. Värmdö kommun har fått kritik av Skolverket för sin benägenhet att inte bara ta in elever som befinner sig utomlands, utan även elever som vistas inom landets gränser men av olika anledningar valt distansundervisning. Det kan handla om allergier, sociala fobier etc.
Enligt min mening så skall distansundervisning vara möjlig för gymnasieelever i Sverige. I Finland är det okej med distansutbildning på gymnasienivå. Där samverkar man också med andra utbildningar på gymnasial nivå, exempelvis folkhögskolor. I England satsar bara BBC miljarder på att utveckla e-learning, stödundervisning och kurser på alla nivåer. Det finns inga egentliga skäl till att Sverige inte skall ligga i framkant när det gäller denna typ av undervisning. Denna måste dock vara föremål för en systematisk kvalitetssäkring.
Distansundervisning är tillåten för grundskoleelever och elever inom vuxenutbildningen, där staten t.o.m. har en egen myndighet just för detta ändamål (CFL). Därmed ter sig det att faktum att just 16–19-åringar som vistas i Sverige inte skulle vara förmögna att klara av distansundervisning av denna typ som märkligt.
Jag föreslår att de regler som förhindrar distansundervisning på gymnasiet tas bort.