Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över regelverket för antagande av handledare för lärlingsutbildningen.
Både den nuvarande och den tidigare regeringen har föreslagit lärlingsutbildning som ett alternativ och komplement till gymnasieutbildningen för våra ungdomar. Flera av de yrken som kommer att vara bristyrken inom kort är hantverksyrken. Det är inte ovanligt att duktiga hantverkare har byggt upp sitt företag utifrån sitt hantverkskunnande och driver egna företag i egen regi som så kallade soloföretag. Då de inte har haft anställd personal har de heller inte funderat på att teckna kollektivavtal. Utan kollektivavtal är de inte berättigade att vara handledare för en lärling utifrån den nu rådande situationen. På detta sätt kommer samhället snart att gå miste om många av de hantverkskompetenser som i dag fortfarande finns, men som håller på att försvinna i samband med pensioneringar.
Ett annat exempel som inte handlar om ett bristyrke men ändå är lika märkligt är följande: En frisör som under flera år arbetat som anställd på frisörprogrammet på ortens gymnasieskola väljer att starta egen salong. Hon har tidigare undervisat och betygsatt stora elevgrupper i sin roll som lärare. Nu är samma person diskvalificerad att undervisa en enda lärlingselev på grund av att hon inte har sett nyttan av att som ensamföretagare teckna kollektivavtal.
Vi betraktar detta som en oskälig diskvalificering och diskriminering av soloföretagare. Det kan inte vara rimligt att kräva kollektivavtal av ensamföretagare som inte har några branschavtal för personal att beakta.
Vi vill med denna motion göra regeringen uppmärksam på behovet av att se över regelverket för antagande av handledare för lärlingsutbildning.