Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av hem- och konsumentkunskap även i gymnasiet.
Är utbildning för hållbar utveckling viktigt?
Är hälsa en viktig fråga för barn och ungdomar?
Behöver unga lära sig ha koll på sin ekonomi?
Dessa och andra viktiga frågor är idag centralt innehåll i grundskolans undervisning i hem- och konsumentkunskap. Elever ska idag på ganska få timmar hinna utveckla kunskap om mat och måltider, boende, social gemenskap och konsumentekonomi. Ändå är det frågor som är viktiga hela livet igenom.
Att ha kunskap så att man kan sköta sin hälsa, både äta regelbundet och sådan mat som är bra för den egna hälsan, för den egna ekonomin och för naturen, är viktigt för den enskilde individen. Bra mat- och måltidsvanor, liksom motionsvanor, får oss främst att tänka på den fysiska hälsan. Men den psykiska hälsan påverkas också av vad vi äter och om vi rör på oss. En annan viktig faktor när det gäller psykisk hälsa är relationer, till familj, vänner, skolkamrater etc.
Att vara konsument handlar om att göra val, och det är viktigt att bli medveten om att de val konsumenten gör är viktiga, vare sig det handlar om att köpa livsmedel för att göra en måltid, att köpa kläder eller möbler eller att köpa tjänster.
I SOU 2007:28 ”Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan”, som för närvarande är ute på remiss, lyfter man fram följande mening:
Språkliga och matematiska färdigheter används i konkreta och meningsfulla sammanhang där återkopplingen är förankrad i elevens egna handlingar och sinnesupplevelser.
Det handlar om att genom att i ett konkret sammanhang, t.ex. tillreda en måltid (planera, göra inköpslista, läsa på förpackningar, läsa recept osv.), skapa både ett motiv och ett vardagsnära innehåll i språkundervisning eller matematik.
Att sköta sin hälsa är också nära förknippat med frågan om den privata ekonomin. Har du inte förmåga att hantera din ekonomi ökar risken för ohälsa. Unga är en central målgrupp för exempelvis lån via mobiltelefonen och kontrollen är dålig. Barn och ungdomar är idag köpstarka grupper, och de översköljs med köpbudskap redan i småbarnsåren genom tidningar och tv. Frågor om privatekonomi och om att vara konsument behöver ges större utrymme genom skolåren. De måste anpassas till olika åldersgrupper. Därför kan inte undervisningen enbart ges i grundskolan utan bör också inrymmas i gymnasieskolan.
Lärarna, som spelar en avgörande roll för elevernas skolframgång, måste få stöd och stimulans för att inrymma dessa viktiga frågor även i gymnasiet.