Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tydliggöra skolans roll i arbetet med att öka den fysiska aktiviteten i syfte att öka inlärningsförmågan samt minska risken för fetma.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att prioritera forskningen kring olika metoder avsedda att främja fysisk aktivitet.
Mer än en tredjedel av den svenska befolkningen är överviktig. Belastningen på samhället genom ökad ohälsa vid sidan av den personliga otillfredsställelsen är framträdande. Som exempel kan nämnas att diabetes, som är en följdsjukdom av fetma, blir allt mer vanlig samt att kostnaden för hjärtsjukvården i Sverige kostar mer än 22 miljarder kronor per år. En minskning av kostnaden för bara de här sjukdomsgrupperna skulle vara framträdande vid sidan av de personliga vinsterna i form av välbefinnande.
Orsaken till övervikt och fetma finns att söka inom ett flertal områden. Klart kan dock konstateras att fetma inte är ett trivialt estetiskt och självförvållat problem. Som utvecklingen ser ut idag kan en fet 30-årig man räkna med att få sitt liv förkortat med elva år på grund av livshotande komplikationer som fetman ger upphov till. Övervikt är ett stort samhällsproblem där alla instanser måste ta sitt ansvar för att förbättra situationen. I det arbetet är en bra miljö som gör fysisk aktivitet möjlig, bra matvanor redan från förskoleåldern, hemkunskap, föräldrautbildning, minskat TV-tittande och spelande, återhållsamhet i marknadsföringen av mat särskilt mot yngre åtgärder som utan större kostnader skulle ändra beteenden. En nyckelroll, vid sidan av föräldrarna, i det här arbetet har skolan och kanske främst grundskolan då det är där beteenden grundläggs. Skolans roll i arbetet med att minska ohälsa i ett senare skede av livet måste tydliggöras. Här är åtgärder i form av såväl utbildning som mer fysisk aktivitet nödvändiga. En stimulansåtgärd är dessutom att höja gymnastikens värde i betygen. Tveklöst är det så att fysisk aktivitet ger resultat i form av såväl höjd inlärningsförmåga som psykisk stabilitet. Det visar sig att interventioner som fokuserar på utveckling av idrottslektionernas innehåll har visat sig höja aktivitetsnivån mellan 5 och 25 procent under lektionstid för barn mellan 7 och 14 år. Det gäller i högre grad för pojkar än för flickor. Om specialutbildade instruktörer genomförde aktiviteterna blev utfallet bättre. Målet att minska fetmans utbredning samtidigt som aktivitetsnivån i skolan höjs har en gemensam åtgärdspunkt nämligen ökad fysisk aktivitet. En lämplig åtgärd kan vara att börja skoldagen med en långpromenad varefter en näringsriktig frukost erbjuds eleverna för att på så sätt lägga grunden för en aktiv och målinriktad skoldag samtidigt som första steget tas för att förebygga en framtida fetma.
I dagsläget finns, trots all forskning, fortfarande kunskapsluckor som behöver fyllas avseende långsiktig uppföljning av såväl effekter som kostnader av alternativa metoder och med beaktande även av andra relevanta aspekter som t.ex. etiska och sociala inklusive sådana som rör genus och etnicitet.
Behovet av fysisk aktivitet är stort i dagens samhälle. En viktig grupp är i det sammanhanget barn och ungdom då det direkt påverkar inlärandet i skolan vid sidan av överviktsproblemet. Krafttag bör därför omgående tas i syfte att öka den fysiska aktiviteten i skolan. Utöver detta bör forskningen på området intensifieras. Detta bör ges regeringen till känna.