Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att uppta diskussioner med näringslivet i syfte att uppnå en målinriktad lärlingsutbildning.
God tillgång till kvalificerad arbetskraft är viktig för små och medelstora företag. I den senaste småföretagsbarometern framställs just arbetskraftsbrist som det största hindret för tillväxt bland företag med 1 till 49 anställda. Därför är det viktigt med åtgärder som gör det lättare för de mindre företagen att hitta personal med kunskaper som passar deras verksamhet. Då är det just yrkesutbildningar som är den utbildningsform som efterfrågas i störst utsträckning.
En förbättrad lärlingsutbildning är därför en viktig fråga för främst de små företagen. Brist på arbetskraft är ett växande hinder för tillväxt. Problemet har ökat väsentligt sedan 2004. Många företag försöker lösa problemet genom att hyra in personal, anlita underleverantörer eller så avstår man från att växa. Det som efterfrågas är medarbetare med yrkesinriktad gymnasieutbildning. Detta sker samtidigt som många program haft svårt att fylla sina platser. Att en tredjedel eller fler av eleverna hoppat av utbildningen i förtid gör inte frågan enklare. Bättre kvalitet, högre status och ett innehåll anpassat till företagens behov är därför avgörande för att få en bättre matchning mellan tillgång och efterfrågan. Målen för utbildningen måste vara tydliga och de teoretiska ämnena måste ha en klar koppling till yrkesutbildningen.
Lärlingsutbildning med minst hälften av utbildningen förlagd till arbetsplatsen ger bättre stimulans till eleverna än ytterligare år i skolan. Därför måste det finnas ett organiserat samarbete mellan skola och näringsliv. Undersökningar visar att 72 procent av företagen är beredda att ta emot en lärling. Nära hälften har tagit emot elever, i huvudsak som praktikanter men även lärlingar eller i arbetsplatsförlagd utbildning. Samtidigt säger 30 procent av de tillfrågade företagen att de inte fått frågan om de vill ta emot en gymnasieelev. Det finns alltså en stor potential för lärlingsplatser.
Framgången för gymnasial lärlingsutbildning beror på om det finns företag som vill utbilda. Förslaget att företag som tar emot lärlingar måste ha kollektivavtal är mot den bakgrunden och även av andra skäl helt irrelevant. Ett kollektivavtal säger inget om förmågan att utbilda i företaget utan innebär bara mer byråkrati och kostnader. Det skulle dessutom innebära att hälften av alla småföretag skulle undantas från möjligheten att utbilda lärlingar samtidigt som det primära målet måste vara att uppnå och upprätthålla god kvalitet på lärlingsutbildningen. En överläggning mellan näringslivets organisationer och samhällets utbildningssystem bör därför genomföras skyndsamt i syfte att nå konkreta mål som tillgodoser de behov av välutbildad arbetskraft som näringslivet behöver. Detta bör ges regeringen till känna.