Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av kvalificerade yrkesutbildningar.
Arbetsmarknadsutbildningar och i synnerhet kvalificerade yrkesutbildningar är en effektiv åtgärd för att möta arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Konjunkturbarometern visar att bristen på arbetskraft i näringslivet har ökat mycket snabbt under det senaste året. Det råder stora svårigheter att hitta yrkeskompetens inom många branscher. Den goda ekonomiska utvecklingen hotas därmed och tillväxten kan avmattas.
Samtidigt finns det arbetslösa personer som inget hellre vill än att få börja jobba. Många kan genom utbildningsinsatser med praktisk inriktning relativt snabbt komma i arbete. Företagen behöver fler välutbildade, utbildad arbetskraft gör nytta oavsett ålder, kön eller bakgrund.
Inte minst därför behövs mer av kvalificerade yrkesutbildningar (KY). En förutsättning för att få starta en KY-utbildning är att det är ett stort behov från arbetslivet och att det kan vara en brist på viss arbetskraft. Den socialdemokratiska regeringen betonade i sin proposition Kvalificerad yrkesutbildning (2001/02:63) att den kvalificerade yrkesutbildningen gemensamt skulle finansieras av staten och berörda delar av arbetslivet.
Intresset för att starta kvalificerade yrkesutbildningar är stort och i hela landet har ansökningarna ökat med 44 procent jämfört med förra året, enligt Myndigheten för Kvalificerad Yrkesutbildning. Dessvärre kommer inte alla planerade utbildningar att kunna starta, trots att behovet finns och ökar.
KY-utbildningar är utformade i tätt samarbete med näringslivet. Och för att underlätta studenternas steg ut på arbetsmarknaden förläggs en tredjedel av utbildningstiden ute på olika arbetsplatser. Utbildningarna har i hög grad lett till anställning eller eget företagande.
Regeringen måste fortsätta att satsa på och utveckla olika former av kvalificerade yrkesutbildningar för att möta behovet av kvalificerad arbetskraft på arbetsmarknaden.