Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betydelsen av att fullt ut värna de ansvarsområden som finns inom Myndigheten för skolutveckling samt Nationellt centrum för flexibelt lärande.
Propositionen innebär en ändrad myndighetsstruktur på skolområdet och för myndigheternas ansvarsområden. Bland annat ska nya myndigheter, Statens skolinspektion och Specialpedagogiska skolmyndigheten, bildas. Myndigheten för skolutveckling ska läggas ned och viss verksamhet flyttas till Skolverket. Även Nationellt centrum för flexibelt lärande ska läggas ned och viss verksamhet flyttas till andra myndigheter. Ambitionsnivån när det gäller såväl skolutveckling som livslångt lärande tonas märkbart ned – detta trots att det handlar om två områden som såväl för utbildningsväsendets som för samhällets del är av strategisk betydelse. Dessutom innebär detta en koncentration till Stockholm.
Enligt propositionen kommer det även i fortsättningen att genomföras statliga utvecklingsinsatser men inte i samma utsträckning som tidigare. Propositionen preciserar inte vilka verksamheter som staten bör ha fortsatt ansvar för, bara att det statliga utvecklingsstödet kommer att stramas upp, men det framgår tydligt att det statliga ansvaret för skolutveckling ska begränsas och renodlas. Enligt propositionen ska varje huvudman, skola och verksamhet ansvara för kvalitetsutvecklingen och de statliga utvecklingsinsatserna begränsas avseende såväl inriktning som arbetssätt.
Vi menar att det behövs mer och tydligare uppföljning på nationell nivå, särskilt i en tid när behoven av förbättrad kvalitet och resultatuppföljning i skolan ökar. För oss är det av största vikt att staten även framöver ansvarar för de nationella utvecklingsinsatserna inom skolan. För att kunna garantera en likvärdig skola krävs att nationellt identifierade behov styr. Dagens skola behöver snarare mer än mindre nationella insatser för att sprida moderna pedagogiska forskningsresultat och goda lokala exempel till alla skolor i hela landet. Det finns ett tydligt behov av nationella insatser även i framtiden. Därför ser vi med oro på att regeringen så tydligt i propositionen uttalar att man avser att minska sitt ansvar för de nationella utvecklingsinsatserna när Myndigheten för skolutveckling samt Nationellt centrum för flexibelt lärande läggs ned.
Regeringen måste ta ansvar för att framför allt mindre kommuner och segregerade områden inte drabbas av negativa konsekvenser när Myndigheten för skolutveckling försvinner. Det bör tydligt framgå vem som ska ansvara för vad innan uppgifter riskerar att falla bort, inte minst eftersom man även tydligt uttalar att propositionens konsekvenser inte kommer att innebära ett ökat ansvarstagande för kommunerna.
De verksamheter som i dag bedrivs på Nationellt centrum för flexibelt lärande och som planeras flyttas över till annan myndighet bör preciseras mer noggrant innan myndigheten läggs ned. Utveckling av läromedel för personer med teckenspråk som förstaspråk ska föras över till Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det är av stor vikt att den verksamheten inte nedprioriteras i samband med att myndigheten läggs ned.