Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av en tydlig utveckling mot demokrati och respekt för mänskliga rättigheter som grund för budgetstöd liksom vikten av såväl hög ambition, kvalitet och måluppfyllelse med biståndet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att SADEV ges en central roll i uppföljning och utvärdering av budgetstödet.
Vi socialdemokrater värnar biståndets kvalitet. Därför välkomnar vi granskning och kontroll av hur biståndet uppfyller de mål vi satt upp. Biståndet ska präglas av hög ambition gällande effektivitet såväl som kvalitet och måluppfyllelse.
Budgetstöd är ett viktigt komplementärt sätt att bedriva utvecklingsarbete. Samtidigt är det en komplicerad biståndsform som ställer stora krav på såväl givare som mottagare. Det är beklagligt att regeringen inte gjort de överväganden som den enligt sina egna riktlinjer ska göra. Det är också beklagligt att man inte heller följt upp Sidas hantering av budgetstödet. Det är viktigt att budgetstöd genomförs på ett fullgott sätt, och vi välkomnar åtgärder som kan leda till en förbättrad hantering av budgetstödet. Vi ser den granskning som utförts av Riksrevisionen som en av delarna i en större process där olika biståndsformer utvärderas på olika sätt och av olika aktörer. Både med anledning av Riksrevisionens granskning och processen i sin helhet anser vi att Sadev bör spela en allt viktigare roll i att utvärdera svenska biståndsinsatser.
Utvecklingssamarbetet utgår från solidariteten med världens fattiga och exploaterade människor och från övertygelsen om att en rättvis värld är möjlig – det kräver samarbete, dialog och insatser baserade på vunna erfarenheter.
Budgetstöd, rätt använt, gör nytta. Det har lett till ökade satsningar på t.ex. hälsovård och utbildning. Det har ökat samordning mellan givare och stärkt samarbetslandets ägarskap. I Parisdeklarationen talar man bl.a. om att öka andelen programstöd till länder som har bra fattigdomsstrategier och bra uppföljningssystem.
Ett exempel på fungerande budgetstöd är, enligt Sida, Tanzania. Landet har mottagit budgetstöd sedan år 2000. Under förra året uppgick budgetstödet från Sverige till 350 miljoner kronor, och man ser en positiv utveckling i landets arbete för att minska fattigdomen och stärka offentlig finansiell styrning och bekämpa korruption. Varje år går man igenom målen samt bedömer Tanzanias respekt för mänskliga rättigheter och demokrati. Exempel på utveckling under denna period utgörs bl.a. av att grundskoleutbildning numera är gratis och att andelen barn som går i skolan har ökat från 60 till 97 %, andelen barn som dör före ett års ålder har sjunkit med närmare en tredjedel och antalet människor som har tillgång till el har ökat från 400 000 till 575 000.
Det är viktigt att framhålla betydelsen av processer för att främja demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i de länder som mottar budgetstöd och mottagarlandets vilja och förmåga att bedriva en bra utvecklingspolitik. Detta måste ligga till grund för beslut om eventuellt budgetstöd. När en mottagarpart ska bli aktuell för svenskt budgetstöd bör landets vilja och faktiska insatser för att sträva efter fördjupad demokrati och ökad respekt för mänskliga rättigheter värderas och tas med i beaktandet för huruvida man ska vara aktuell för denna form av bistånd. Självklart bör landet i fråga också ha en god strategi för fattigdomsbekämpning.
Uganda är ett exempel där Sverige sett sig tvunget att avbryta det generella budgetstödet på grund av demokratiska brister och korruption. Under 2006 betalades 35,5 miljoner kronor ut av de anslagna 65 miljoner kronorna, och något nytt avtal om generellt budgetstöd kommer inte att ingås förrän villkoren om styrning uppfylls, enligt Sida.
Rätt använt bistånd stärker mottagarlandets ägarskap och bidrar till att öka dess ansvarstagande för fattigdomsbekämpning och utveckling samt till att förbättra offentliga system, och mottagarlandets administrativa kostnader för biståndshantering minskar. Men det är också en riskfylld biståndsform eftersom givaren inte har insyn i exakt hur pengarna används. För allt bistånd, inte bara budgetstödet, gäller också att det ges till länder där problemen är stora och allvarliga – djup fattigdom, brist på demokrati, utbredd korruption och bristande respekt för mänskliga rättigheter. Just därför är det ju i dessa länder vi ska bidra till utveckling.
Givetvis måste villkoren för att ta emot budgetstöd vara klart formulerade. Man bedömer i dag tre faktorer: mottagarlandet måste ha en egen fattigdomsstrategi, man ser till hur de finansiella systemen fungerar och mottagarlandet måste ha en långsiktig och ansvarsfull ekonomisk politik. Vid utvärderingarna måste det givetvis också vara tydligt att utvecklingen går åt rätt håll.
Vi socialdemokrater vill nu ta ett steg till. Vi anser att det är viktigt, för att säkra att budgetstödet används på ett ändamålsenligt sätt, att kriterierna för stödet utvecklas. Vi menar att man som ett kriterium också bör studera mottagarlandets strävan mot demokrati och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. Budgetstödet bör i dessa sammanhang kunna gå in och stödja en redan påbörjad positiv utveckling.