Motion till riksdagen
2007/08:U7
av Bodil Ceballos (mp)

med anledning av framst. 2007/08:RRS27 Riksrevisionens styrelses framställning angående regeringens och Sidas hantering av budgetstöd


mp027

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen inte ska använda sig av Internationella valutafondens bedömningar av mottagarländers makroekonomiska stabilitet som kriterium för att betala ut budgetstöd.

Motivering

Principerna om demokratiskt ägarskap slås fast i Sveriges Politik för Global Utveckling från 2003 och i Parisdeklarationen om en effektivisering av biståndet från 2005.

Budgetstöd är i grunden en bra form av bistånd eftersom det tillåter en hög grad av nationellt ägarskap där mottagarländernas egna utvecklingsstrategier är vägledande. Det är dock viktigt att en ordentlig uppföljning sker så att resurserna används på ett tillfredsställande sätt och når ut även på mikroekonomisk nivå.

En grundläggande förutsättning för att budgetstödet ska fungera är därför att det finns ordentliga samarbetsstrategier för budgetstödsländerna och ordentliga underlag för beslut om utbetalning samt uppföljning av budgetstödet. Annars riskerar stödet att hamna fel. När det gäller bedömning av mottagarländernas ekonomiska politik är det dock viktigt att Sverige inte använder Internationella valutafondens (IMF) bedömningar av mottagarländernas ekonomiska politik som ett kriterium för att betala ut budgetstöd.

En omfattande undersökning från IMF:s egna utvärderingsenhet IEO från 2007 visar att de krav som IMF ställt på länder i Afrika söder om Sahara har lett till att en stor del av biståndet inte har kunnat användas till sociala utgifter utan sparats i reserver eller använts för att betala tillbaka skulder. IMF tillämpar en mycket hård inflationspolitik som lett till stora åtstramningar i länder där en stor del av befolkningen lever i extrem fattigdom.

När det gäller mottagarländernas ekonomiska politik bör Sverige titta på en rad olika bedömningar och därefter göra en självständig analys av var pengar gör mest nytta. Mottagarländernas egna fattigdomsstrategier som tagits fram genom demokratiska processer ska styra biståndet, endast då kan vi leva upp till åtagandena i PGU och Parisdeklarationen.

Stockholm den 19 mars 2008

Bodil Ceballos (mp)