Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Östersjöområdets roll i det nya Europa och vad som anförs om vikten av ett ökat samarbete i Östersjöregionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utlandsrepresentationen runt Östersjön, med särskild tonvikt på Kaliningrad.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om miljön i Östersjöområdet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gasledningen i Östersjön samt Sveriges ekonomiska zon.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i enlighet med motionens intentioner stärka den nordliga dimensionen inom ramen för EU.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i enlighet med motionens intentioner underlätta för människor att pendla och arbeta inom Östersjöområdet.
1 Yrkande 4 hänvisat till NU.
Med EU:s utvidgning har nu alla länder runt Östersjön med undantag för Ryssland blivit EU-medlemmar. Det ger oss stora politiska och ekonomiska möjligheter om vi rätt förmår att hantera den nya geografin och det nya politiska grannskap som har öppnat sig. För att ta ett konkret exempel. Våra möjligheter att skydda miljön i vårt gemensamma innanhav ökar. Ett av målen måste vara att förhindra allvarliga fartygsolyckor och oljeutsläpp.
Östersjöregionen upplever den kraftigaste ekonomiska tillväxten i Europa, även om det fortsatt är stora skillnader mellan länderna. Länderna runt Östersjön har en samlad befolkning på drygt 100 miljoner och en bnp på drygt 2 000 miljarder dollar. Inte minst för Sverige ger detta stora möjligheter att öka handelsutbytet med våra grannländer, vilket i förlängningen leder till högre ekonomisk tillväxt och fler jobb. Regionen har stora möjligheter att utvecklas och Norden, som i många avseenden är en global vinnarregion, kan vara en inspiration för hela Östersjöområdet att utvecklas till en framgångsrik region i Europa.
Vi vill ha en fri handel och en marknad som gynnar alla parter, både Sverige och våra handelspartner. Men det ska vara en ansvarsfull frihet som också tar hänsyn till människor och miljön. Vi tjänar alla på att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi som tar hänsyn till miljön. För det behövs samarbete och politik men också gemensamma regleringar på EU-nivå. Handeln med Baltikum kommer att öka, och vi vill närma oss våra grannländer på andra sidan Östersjön ännu mer.
Vi socialdemokrater befarar att regeringen vill lägga ned generalkonsulaten i Kaliningrad, Gdansk och Hamburg – alla svenska utlandsrepresentationer runt södra Östersjön. Det skulle vara som att lämna walk over i en region präglad av såväl stor tillväxtpotential som miljöproblem som vi måste lösa gemensamt. Det riskerar också att slå sönder alla de väletablerade och viktiga relationer svenska kommuner, företag och organisationer byggt upp. Generalkonsulatet i Kaliningrad är en viktig del i Sveriges förmåga att verka i Östersjöregionen och i relation till Ryssland och EU:s östra grannskap. Konsulatet är nyöppnat. Det kostade både möda och pengar att få till stånd, något som nu bokstavligen slängs i Östersjön efter mindre än 24 månader. De borgerliga har tidigare lovat stärka utlandsrepresentationen, istället minskar den radikalt. Det rimmar illa med att man säger sig vilja satsa på Östersjöområdet. Vi socialdemokrater är kritiska till detta förhållningssätt och motsätter oss bestämt nedläggningen av generalkonsulatet i Kaliningrad.
I april 2004 blev Östersjön klassat ”som särskilt känsligt område” (PSSA) av FN:s sjöfartsorganisation. Det är ett viktigt led i utvecklingen kring Östersjösamarbetet. Bakom ansökan ställde sig samtliga länder kring Östersjön, utom Ryssland. Detta innebär att det ryska territorialvattnet inte omfattas av klassningen och att ryskregistrerade fartyg är undantagna, oavsett var de befinner sig.
Vi tror på en hållbar tillväxt som främjar handeln men samtidigt också tar hänsyn till miljön och människorna. Vi tror att vi kommer längst genom att samarbeta med våra grannländer och gemensamt hitta lösningar på gemensamma problem.
Inom alla politikområden finns möjligheter till samarbete och utveckling. Kultur skapar ökat samförstånd och kan vara en enande kraft mellan Östersjöländerna.
Den föreslagna gasledningen på Östersjöns botten från Ryssland till Tyskland är ett projekt som måste hanteras med stor öppenhet och alla internationella överenskommelser måste följas. Helcom (Helsinki Commission Baltic Marine Environment), har till uppgift att arbeta för en hållbar utveckling av Östersjöns miljö och har en viktig roll att övervaka att en grundlig miljöprövning görs.
De senaste åren har oron varit påtaglig i Europas länder när trycket i gasledningarna minskat till följd av att det ryska statliga gasbolaget Gazprom stängt av kranarna till grannländer som Ukraina och Vitryssland. Energisäkerhet har därefter diskuterats på många internationella konferenser. Energitillförseln behöver både säkras och diversifieras och det görs främst genom att utveckla alternativa förnybara energikällor.
Gazprom är majoritetsägare i det bolag där man tillsammans med tyska
E-ON projekterar för en gasledning på Östersjöns botten. Ledningen är tänkt att gå genom en stor del av Sveriges ekonomiska zon.
De miljömässiga invändningarna är starka. Östersjön är klassat som ett särskilt känsligt havsområde. På botten finns giftiga tungmetaller och tiotusentals gamla minor, kemiska stridsmedel och ammunition sedan andra världskriget. Vid ett bygge måste de flyttas eller förstöras, med alla risker det innebär för miljön och fisket. En gasledning med en tänkt förgrening till Sverige riskerar också att slå undan benen för satsningar på bioenergi. En fullständig miljöprövning måste göras. Bolaget måste öppet redovisa alternativa sträckningar både på land och i Östersjön.
Innan Sverige prövar ett tillstånd att uppföra en fast installation inom den ekonomiska zonen bör regeringen ta fram en plan för vårt eget framtida utnyttjande av zonen. Den grunda delen skulle exempelvis i framtiden kunna användas till vindkraftsparker, något som ligger mer i linje med en hållbar utveckling än det främjande av fossila bränslen som gasledningen innebär.
En stor del av Rysslands export av olja går i dag över Östersjön. Vi har ställt stora krav på att fartygen ska ha dubbla skrov för att minska risken för ett oljeutsläpp som skulle få förödande konsekvenser i Östersjön. Östersjön är ett grunt hav och omloppstiderna för byte av vattnet är långa. En utbyggd gasledning och ökade oljetransporter skulle göra Östersjön till ett område med stora ekonomiska, strategiska och därmed säkerhetspolitiska intressen.
Den ryska statsledningen har meddelat att den ryska marinens viktigaste uppgifter är att försvara ryska olje- och gasledningar och i sammanhanget nämnt just den planerade gasledningen på Östersjöns botten.
Förutom gasledningen finns andra miljöfrågor, en del av dessa hanteras inom HELCOM. Dessvärre genomförs aldrig många av de beslut som fattas inom HELCOM. Länderna i regionen måste ta ett helhetsgrepp för att rädda sitt innanhav. Miljardinsatser kommer att behövas för saneringen av Östersjön. Som en av de historiskt största förorenarna har Sverige ett stort ansvar för Östersjöns tillstånd. Med tanke på de subventioner som nu kommer regionen till del, framför allt genom de nya medlemsstaterna i EU, bör Sverige verka för att EU-medel avsätts för att renovera Östersjön. Sverige bör också arbeta för att EU:s olika politikområden samordnas på ett sätt som gynnar aktiv naturvård. Ett konkret exempel är att jordbrukssubventionerna inte samordnas med miljöpolitiken. I dag får jordbruket subventioner som motverkar EU:s ramdirektiv om vatten. Detta direktiv syftar till god vattenkvalitet i floder, sjöar och kustvatten.
Hela Östersjöregionen måste ta ett samlat grepp för den gemensamma miljön och uteblivna åtgärder måste bestraffas kännbart. Möjligheten finns nu genom den marina strategi som EU håller på att utveckla där Östersjön föreslås som modellhav.
Parallellt med EU:s marina strategi arbetar HELCOM för att utveckla en aktionsplan för Östersjöns miljö. Dessvärre är stödet från medlemsländerna inte tillräckligt starkt.
Sverige bör gå i täten för att stärka miljösamarbetet mellan Östersjöländerna både inom EU och inom HELCOM.
Norden bör känna ett särskilt ansvar för arbetet inom ramen för EU:s nordliga dimension. Viktiga delar i den nordliga dimensionen är att stärka demokrati, säkerhet och en hållbar utveckling i norra Europa. Partner i detta samarbete är EU, Ryssland samt Island och Norge. Det finns stora sociala skillnader i delar av Östersjöregionen, liksom skillnader i tradition med gränsregionalt samarbete. Viktigt är att den nordliga dimensionen fylls med konkret innehåll. Energisäkerheten och transportsamarbetet är frågor som bör tas upp vid sidan av det redan existerande samarbetet på miljöområdet och i sociala frågor.
Gotsam är ett mycket bra exempel på samarbete mellan olika myndigheters ledningsresurser för en bättre krishanteringsförmåga. Erfarenheterna av mer än sex års verksamhet är mycket goda. Gotsam ska leva vidare och dess arbetssätt spridas till övriga landet. Gotsammodellen bör utvecklas mot ett samarbete myndigheter emellan i länderna runt Östersjön.
Inom ramen för Balic Mater finns ett stort antal både avslutade och pågående projekt som visar mycket goda exempel på fruktgivande samarbete inom många olika samhällssektorer.
Projektet Baltic Gateway har ambitionen att utveckla ett omfattande system av högkvalitativ transport- och transportnära tjänster för att sammanlänka Skandinavien med nordvästra Europa, den europeiska kontinenten, de baltiska staterna, Ryssland, Vitryssland, Ukraina och Asien. Detta främjar ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling i södra Östersjöområdet då förbättrad kommunikation medför ökad tillgänglighet inom och mellan regioner.
Ett annat intressant projekt är Baltic Master som syftar till att öka de regionala och lokala politiska institutionernas inflytande över maritima säkerhetsfrågor, att utveckla transport och kommunikation i ett nätverk av maritim säkerhet där Östersjöns många olika typer av aktiviteter lyfts fram, att öka beredskapen för att undvika och hantera katastrofsituationer genom att inte-grera lokala och regionala zoner i planerings- och implementeringsprocesserna.
Både in- och utflödena av godstransporter ökar i hela Östersjöområdet som en följd av generellt hög tillväxt och ökad användning av naturresurser. Samtidigt sker det även en transportökning på grund av ökad mängd handel mellan Ryssland och Kina å den ena sidan och mellan västra Europa och USA å den andra sidan. Med kunskapen om detta är huvudtemat för projektet Inter Baltic att förbereda för framtida ökning i transport och logistik. En nyckelfråga blir att främja miljövänlig och långsiktigt hållbar transport genom att skifta godstrafikströmmar från vägar till järnvägar och till havs.
Målsättningen är att projektet bildar ett nätverk med privata och offentliga beslutsfattare på internationell, nationell och regional nivå som genom samarbete kan bygga upp effektiva intermodala transportsystem. Detta är en nödvändig åtgärd för att möta framtida godstrafikströmmar och för att samtidigt främja utvecklingen i hela Östersjöområdet.
Inom forsknings- och utbildningsområdet pågår flera intressanta projekt, som Baltech. Det är en sammanslutning av åtta tekniska universitet i Tallinn, Kaunas, Riga, Vilnius, Helsingfors, Stockholm och Lund. Sammanslutningen har skapats med målsättningen att vara en solid bas för bredare partnerskap och fördjupat samarbete mellan universiteten i Östersjöregionen inom disciplinerna naturvetenskap, teknologi och företags/industrimanagement. På längre sikt är målsättningen att skapa ett virtuellt ”Baltic Sea University of Science and Technology”, baserat på ett antal universitet runt om i Östersjöregionen. Det virtuella universitetet ska fungera som en strategisk resurs för långsiktig utveckling och utbildning samt forskning i enlighet med Östersjöregionens behov.
Baltic University Programme är ett nätverk av 180 universitet och andra högre utbildningsinstitutioner i Östersjöområdet. Baltic University Programme initierades av Uppsala universitet och nätverket leds därifrån. I dag har programmet utvecklats till ett av de största universitetsnätverken i världen. De deltagande universiteten har tillsammans nästan 500 undervisare och forskare samt mer än 8 000 studenter knutna till programmet. Universiteten samarbetar inom områden som har gemensamt intresse för hela regionen, en hållbar regional utveckling. Programmets målsättning är att stötta den centrala rollen universiteten spelar för den demokratiska, fredliga och hållbara utvecklingen i Östersjöområdet även angående miljöfrågor. Detta uppnås genom att skapa universitetskurser och projekt och att samarbeta med myndigheter, kommuner och andra offentliga instanser.
Cruise Baltic är ett nära samarbete mellan 10 Östersjöländer, 16 destinationer och 28 partner i Östersjöregionen. Syftet är att integrera Östersjöregionens internationella kryssningsindustri genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Genom Cruise Baltic kan alla deltagande länder erbjuda samma service, höga standard och nära integration mellan hamnar och städer för kryssningsresor som vill upptäcka Östersjöregionens unika möjligheter.
De nämnda exemplen visar på vikten av ett fortsatt och utökat samarbete mellan Östersjöländerna för att kunna fortsätta och ytterligare stärka och öka möjligheterna att bli en global vinnarregion.
En viktig uppgifterna för framtiden och för att underlätta fortsatt integration och fortsatt samarbete är att uppmärksamma de gränshinder som försvårar rörligheten mellan länderna. Rörligheten både för människor och gränsöverskridande näringsverksamhet behöver underlättas. Inträde i EU har inte självklart medfört lösningar på dessa problem. Bara mellan de nordiska länderna är det varje år mer än 40 000 människor som flyttar eller pendlar. Det finns byråkratiska hinder som borde vara möjliga att lösa så att vi lättare kan röra oss i Östersjöområdet utan att för den skull göra avkall på varje lands rätt till egen unik lagstiftning.