Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kampen mot korruption i utrikes handel.
Det finns många svenska storföretag som är mycket framgångsrika i den globala konkurrensen. Detta ska vi vara glada och stolta över. Sveriges framtida välstånd och välfärd avgörs av hur väl dessa och andra företag lyckas i sin verksamhet.
Forskning visar att korruption har en negativ effekt på direktinvesteringar. Ändå är det så att företag som är aktiva på den globala marknaden ofta också har verksamhet i länder där korruption är vanligt.
I Transparency Internationals senaste årsrapport uppmärksammas särskilt multinationella företags ansvar för korruption i fattiga länder. Organisationen konstaterar:
But corruption by high-level public officials in poor countries has an international dimension that implicates the CPI’s top scorers. Bribe money often stems from multinationals based in the world’s richest countries. It can no longer be acceptable for these companies to regard bribery in export markets as a legitimate business strategy. (2007 Corruption Perceptions Index)
Korruption är i sig ett gissel. Där korruption frodas snedvrids marknadsekonomin, samtidigt som principen om likhet inför lagen sätts åt sidan och offentliga medel missbrukas. Det är därför viktigt att regeringen sätter arbetet mot korruption högt, både i Sverige och internationellt. När svenska företag anklagas för korruption i sin utländska verksamhet försämrar det bilden av Sverige och solkar ned svensk företagsamhet.
Tyvärr har några av de svenska storföretagen varit inblandade i korruptionsskandaler. I flera fall misstänks oegentligheterna ha skett i lokala dotterbolag, men det fråntar inte koncernledningen det yttersta ansvaret.
För att bekämpa korruption i världens fattigaste länder och därmed ge dem större chans att bryta med fattigdomen, måste globala storföretag ta sitt ansvar, så också multinationella företag med bas i Sverige.
Största ansvaret för att motarbeta korruption i sin verksamhet ligger naturligtvis hos företagen själva. Men regeringen bör också på olika sätt arbeta för att svenska företag tar ett större ansvar för att motverka korruption i andra länder.
Det vore en stor långsiktig vinst både för de drabbade länderna, dess fattiga invånare och för företagsklimatet i världen om korruptionen minskade. Korruption kan på många sätt liknas vid handelshinder.
Det är välkommet att regeringen nyligen låtit översätta ett riskhanteringsverktyg som OECD tagit fram för att tjäna som vägledning till företag verksamma i länder med svaga regeringar och konfliktområden. Skriften sprids nu och bland annat har den sänts till 1 500 företag.
Regeringen bör ta ytterligare initiativ. Jämte OECDs riskhanteringsverktyg bör en omfattande kampanj mot mutbrott igångsättas. En sådan kampanj bör vara riktad mot svenska företag som handlar i utlandet. Regeringen bör också inleda samtal med näringslivet kring dessa frågor.
Sverige ska fortsatt sätta demokrati och good governance som krav i biståndspolitiken, men för att få full verkan krävs också att man på hemmaplan och internationellt jobbar för clean business.