Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att UD (Utrikesdepartementet) gör en analys av FN:s kontakter med NGO:er (non-governmental organizations).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en politik bör utarbetas som kan bidra till en reformering av FN:s relationer till frivilligorganisationer.
FN har genom det ekonomiska och sociala rådet, Ecosoc, en formaliserad kontakt med frivilligorganisationer i form av konsultativ eller rådgivande status. Systemet är föråldrat och behöver ses över. I globaliseringens tidevarv har många nya nätverk och organisationer bildats, och många av dem har inte en relation till FN.
Den förre generalsekreteraren Kofi Annan tillsatte den s.k. Cardosopanelen med bl.a. Birgitta Dahl som svensk representant. Tanken var att några av dess slutsatser skulle återfinnas i slutdokumentet från FN-toppmötet 2005. Dessvärre blev det inte så utan frågorna om frivilligorganisationer blev lämnade utanför slutdokumentet. Det finns flera skäl till att det blev så. Ett av förslagen från den s.k. Cardosopanelen var reformering av Ecosocs relation till frivilligorganisationer, NGO:er.
Sverige ger ett omfattande stöd till FN. Regeringen har också understrukit vikten av att ge stöd till demokrati och mänskliga rättigheter. Därför borde det vara rimligt att Sverige för en politik i FN som kan bidra till att skapa moderna former för FN:s relationer och kontakter med NGO:er. En viktig utgångspunkt för detta är att UD har relevanta kunskaper om NGO:er och de kontakter världsorganisationen har med frivilligorganisationer. Det behöver göras en analys över FN:s kontakter med NGO:er. Vidare bör också en politik utarbetas som kan bidra till en reformering av FN:s relationer till frivilligorganisationer.