Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska avbryta allt samarbete som bidrar till militariseringen av EU.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska lämna EDA, PFP och NBG.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Nato inte ska tillåtas öva på svensk mark och svenskt vatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska dra tillbaka sin representation i Natos högkvarter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inte ska inleda några förhandlingar eller vidta andra åtgärder i syfte att ansöka om medlemskap i Nato.
Sverige har sakta men säkert övergivit en traditionell och framgångsrik säkerhetspolitik som byggt på neutralitet, fredliga lösningar på konflikter, nedrustning, stöd till FN och solidaritet med tredje världen. Sedan vårt medlemskap i EU har den svenska militära alliansfriheten helt tömts på sitt innehåll. Sverige är med och bidrar till militariseringen av EU, vårt samarbete med Nato förstärks och vi ställer inte längre krav på att de militära insatser som vi deltar i ska ha FN-mandat.
EU militariseras och målet är att bli en militär stormakt. Unionens säkerhetsstrategi är inriktad på militära lösningar på kriser i världen, och tillsammans med framför allt USA och Nato försvarar EU först och främst sina egna intressen och värderingar.
Trots att ja-sidan hävdade att Sverige skulle kunna förbli alliansfritt även efter ett inträde i EU bidrar Sverige i dag på en mängd olika sätt till EU:s militarisering. Genom att delta i Nordic Battle Group (NBG) har vi frångått vårt gamla krav på att militära insatser från Sveriges sida alltid ska ha FN-mandat.
Produktion och utveckling av krigsmateriel är en mycket viktig del av EU:s säkerhetspolitik. Det gäller att exportera och sälja så mycket vapen som möjligt i världen. Starka krafter styr utvecklingen mot en gemensam politik och upphandlingsprocess för försvarsmateriel inom EU. År 2004 bildades den europeiska försvarsbyrån (EDA). Byråns syfte är att utveckla försvarskapaciteten, stärka samarbete om krigsmateriel, stärka försvarsindustrin i Europa samt främja militär forskning och utveckling. Totalt finns det 94 tjänster inom EDA, fyra av dessa innehas av svenskar.
När det gäller kärnvapen är EU allt annat än konsekvent. Icke-spridningsavtalet lyfts fram som viktigt samtidigt som man inte problematiserar faktumet att två av unionens medlemsländer både har och dessutom utvecklar kärnvapen, detta trots att det i avtalet ingår att kärnvapenstaterna förbundit sig att successivt avveckla alla kärnvapen. Dessutom har USA kärnvapen utplacerade i flera av EU:s länder, något som också strider mot icke-spridningsavtalet.
EU satsar hårt på att bygga upp militära strukturer och resurser. EU anammar USA:s doktrin ”pre-emtive war”, föregripande krig, dvs. att man ska vara beredd att ingripa militärt utomlands innan en kris uppstår. Vänsterpartiet anser att detta är en utveckling Sverige inte bör vara en del av. Sverige bör i stället avbryta allt samarbete som har med EU:s militarisering att göra. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Samarbetet mellan EU och Nato har utvecklats successivt. Av EU:s 27 medlemsländer är i dag 21 stycken medlemmar i Nato. Sverige är med i Partnership For Peace (PFP) som är kopplat till Natostrukturen. På samma sätt som vårt deltagande i NBG och EDA binder oss till militariseringen av EU får vårt deltagande i PFP oss att komma närmare Nato. Vänsterpartiet anser därför att Sverige bör lämna samtliga åtaganden i dessa organisationer. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Sverige deltar i dag i Natoledda krishanteringsinsatser, exempelvis i Afghanistan och Kosovo. Natoledda övningar äger även rum på svensk mark, exempelvis den marina övningen Noble Marine 2007 utanför Göteborg i år. Sverige har dessutom representation på Natos högkvarter med ett tiotal man samt en ambassadör. Det finns även planer på att Nato ska starta en snabbinsatsstyrka där det kan bli aktuellt att Sverige deltar. Detta är en utveckling åt fel håll. Vänsterpartiet anser att det är viktigt att hävda den svenska neutralitetspolitiken och att det är mycket viktigt att Sverige hålls utanför Nato. Därför bör inte Nato ha tillåtelse att öva inom Sveriges gränser. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Sverige bör, av samma anledning, inte heller ha någon representation på Natohögkvarteret. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Sveriges tradition av neutralitet innebär en rad förpliktelser som gör Sverige lämpat som en fredsbevarande kraft. Det stärker också vår trovärdighet när det gäller vår biståndspolitik. Ett medlemskap i Nato skulle föra oss närmare USA. Natos medlemskrav att bistå en annan Natostat om dess intressen hotas skulle kunna tvinga in oss i orimliga situationer och åtaganden.
Fredsskapande, fredsbevarande och fredsframtvingande åtgärderna ska, enligt Vänsterpartiet, ske på FN:s uppdrag. Därför bör Sverige inte inleda några förhandlingar eller vidta andra åtgärder i syfte att ansöka om medlemskap i Nato. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.