Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Grensetjänsten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatteavtalet mellan Sverige och Danmark.1
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.
Arbetspendling och handel mellan Sverige och övriga länder i Norden ökar. Det får till följd att olika regelsystem i många fall upplevs som krångliga och orättvisa och kan därmed utgöra hinder för att aktiviteter över gränserna ska fungera på ett tillfredsställande sätt.
I många delar av västra Sverige är möjligheten till en effektiv arbetsmarknad över gränsen mot Norge viktig. För Värmland har detta stor betydelse för såväl näringsliv som sysselsättning. Sedan många år har man både i Sverige och i Norge strävat efter att underlätta för medborgare att arbeta i det andra landet. Gränshinder i samband med detta kan vara av många slag. Det är bland annat frågor inom skatte-, tull- och socialförsäkringsområdet som vållar problem. Vart och ett kan uppfattas som litet, men sammantaget kan det ändå innebära stora svårigheter i de svensk-norska relationerna.
Gränsövergången i Morokulien i nordvästra Värmland är, näst efter Svinesund i söder, den mest vältrafikerade. Varje år passerar 5,6 miljoner människor i två miljoner bilar, tiotusentals bussar och 180 000 lastbilar.
Sedan en tid finns ”Grensetjänsten” i Morokulien. Det är ett projekt som tillkommit med hjälp av EU-stöd. Målet för projektet är att undanröja gränshinder och öka integrationen mellan Sverige och Norge. Man har i uppdrag att informera om socialförsäkringar, lediga jobb, etablering av företag, tull- och skattefrågor. På så sätt ska man underlätta för de människor som pendlar över den 160 mil långa svensk-norska gränsen.
Grensetjänsten är ett tidsbegränsat projekt, men regeringen har under ett antal år stött projektet. Tyvärr verkar det råda oklarheter om finansieringen på sikt. Att avbryta verksamheten skulle allvarligt skada det arbete som nu görs för att undanröja gränshinder för att öka integrationen mellan Sverige och Norge. Dessutom pågår just nu arbete inom ramen för Nordiska rådets verksamhet där man ytterligare kartlägger gränshinder för att hitta lösningar. Utan Grensetjänsten skulle många människor slussas runt till olika myndigheter, vilket skulle skapa stora svårigheter. En sådan utveckling skulle också inverka negativt på försöken att skapa sysselsättning och en hållbar utveckling. För att även fortsättningsvis underlätta gränssamarbetet mellan Sverige och Norge krävs att informationsarbetet vid Grensetjänsten görs permanent.
Vad som ovan anförts om Grensetjänsten bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Till stöd för pendlare i Öresundsregionen finns ”Öresund direkt” med kontor i Malmö. Precis som vid Grensetjänsten har en omfattande kompetens byggts upp genom åren. Reglerna för arbetspendling finns i ett avtal mellan Sverige och Danmark. Avtalet undertecknades år 2003. Där slogs fast att Öresundspendlare ska betala skatt i arbetslandet. Pendlarna utnyttjar offentlig service i bostadslandet medan avtalet reglerar hur en del av skatteintäkterna som tillfaller arbetslandet betalas tillbaka till bostadslandet.
Arbetspendlingen har enligt Öresundsinstitutet ökar från ca 5 000 pendlare år 2003 till ca 19 000 pendlare. Antalet arbetspendlare till i första hand Danmark förutses dessutom öka. Samtidigt har kritik framförts från olika håll att avtalet missgynnar Sverige.
På uppdrag av regeringen har Skatteverket gjort en utvärdering. Bland annat har man kommit fram till att bara 28 procent av arbetspendlarna över Öresund omfattas av utjämningsordningen i avtalet. Vidare påtalas både administrativa och skattetekniska problem. Skatteverket har lämnat förslag till förändringar i avtalet. Eftersom det från olika håll framförs kritik mot avtalet, att det skulle vara utformat till nackdel för Sverige, är det viktigt att regeringen tar initiativ till att avtalet omförhandlas.
Vad som ovan anförts om skatteavtal mellan Sverige och Danmark bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.