Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa regelförenkling för att underlätta integrationen i de nordiska ländernas gränsregioner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätt till lättillgänglig information för människor som lever och arbetar i nordiska gränsregioner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att omförhandla skatteavtalet mellan Sverige och Danmark.1
1 Yrkande 3 hänvisat till SkU.
Öppnandet av Öresundsbron inledde en dynamisk process med ökat utbyte mellan Danmark och Sverige. Utbildnings- och forskningssamarbete växer nu fram; allt fler människor arbetar på ena sidan och bor på den andra och allt fler familjer har en familjemedlem som arbetar på den andra sidan Öresund. Dagligen pendlar 14 000 personer mellan Sverige och Danmark. Det är i första hand individer, företag, universitet och högskolor som tagit initiativ till ökat regionalt samarbete. Utvecklingen har ägt rum trots att regler och lagar fortfarande försvårar samarbetet över Öresund. Det finns många hinder för en utveckling av integrationen i Öresund. Särskilt är det svårt för en enskild människa att överblicka hur löner, skatter och de olika välfärdssystemen påverkar hennes situation.
Exemplen på svåröverskådliga problem för de enskilda människorna är många. Till exempel är reglerna för arbetslöshetskassan svårbegripliga. Man ska vara medlem i och betala avgift till a-kassa i det land där man arbetar, men vid arbetslöshet betalas ersättningen ut enligt reglerna för a-kassan i landet där man bor. En svensk som blir sjukskriven i Danmark och dessutom blir uppsagd från sitt arbete kan gå miste om all arbetslöshetsersättning. Det är också mycket svårt att få en bild av hur de två pensionssystemen fungerar tillsammans och hur pensionen påverkas om man arbetar en längre eller kortare tid i grannlandet. Nordiska ministerrådet har sedan 2002 framfört önskemål om lagändringar för att underlätta samarbetet mellan de nordiska länderna, särskilt kring skatte-, social- och hälsofrågor, men hittills har inte detta avsatt stora resultat i politiska beslut. I stort sett gäller för Norden generella EU-regler inom social- och hälsoområdet, men de nordiska länderna skulle mycket väl kunna komma överens om lagar utöver EU:s minimikrav.
Den så kallade gränsgångarregeln för skatter i Sverige och Danmark innebär att anställda ska betala skatt i det land där de arbetar. En person som till exempel väljer att köpa en bostad på ena sidan sundet och arbeta på den andra sidan riskerar därför att drabbas av uteblivna avdrag på låneräntorna. Dessutom innebär skattereglerna att de skånska kommunerna förlorar stora skatteintäkter. Det är betydligt fler danskar som bor i Sverige och arbetar i Danmark än svenskar som pendlar till Sverige från Danmark. De skånska kommunerna har stora utlägg för social service men inte motsvarande skatteinkomster. Den skatteöverföring som enligt skatteavtalet sker från Danmark till Sverige går in i det generella skatteutjämningssystemet, fast det är skånska kommuner och Region Skåne som har kostnaderna. Dessutom finns så många undantag att Sverige och Skåne förlorar avsevärda skatteintäkter. I avtalet undantas landstingsskatten, offentliganställdas löner samt inkomster under cirka 190 000 svenska kronor. Enligt Öresundsinstitutets analys (april 2007) förlorar Sverige fram till 2011 motsvarande mer än 2 miljarder danska kronor i kompensation för uteblivna skatteintäkter.
Det är dags att presentera en handlingsplan för lagändringar och regelförändringar som underlättar samarbetet mellan de nordiska länderna. Arbetet borde utgå från två huvudmål – att skapa regelförenkling och att tydliggöra individens rätt till snabb information om sociala rättigheter och skyldigheter. En kravrätt borde införas, som innebär att en person har rätt att kräva en lättbegriplig dokumentation över vilka konsekvenser en arbetspendling kommer att medföra.