Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att även fortsättningsvis prioritera utvecklingssamarbete i Darfur så länge vår militära närvaro behövs där.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det fredsframtvingande mandatet.
I regeringsproposition 2007/08:7 föreslår regeringen att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 450 personer till förfogande för deltagande i Förenta nationernas och Afrikanska unionens gemensamma fredsfrämjande insats i Darfurregionen i Sudan (UNAMID) under högst 18 månader. Miljöpartiet ställer sig positiv till det. Vi anser att situationen i området är så pass akut att det tyvärr krävs militära medel för att skapa ordning så att återuppbyggnadsprocessen kan börja.
Vi vill ändå påpeka vikten av att militära insatser inte får ses som Sveriges största bidrag i området, utan vi anser att tonvikten bör ligga på utvecklingssamarbete. Vi ser att i år kommer det att satsas mer pengar på bistånd än militära medel, vilket vi välkomnar. I konflikthärdar generellt sett är behovet av biståndshjälp större än behovet av militär hjälp. Det är inte för att förringa den militära hjälpen, men de facto är det så att i den akuta situation som t.ex. Darfur genomlever är det de mest basala behoven för befolkningen som är viktigast att tillgodose. Därför känns det rätt att vi i år ger mer i bistånd än i militära medel. Vår önskan är att denna tendens håller i sig då bistånd i längden är den mest effektiva fredsskapande insatsen. Många konflikter runt om i världen har sin grund i brist på resurser. I Darfurfallet har även klimatpåverkan förvärrat situationen.
I propositionen står det att Sverige kommer att verka för att genomförandet av FN-resolution 1325 verkställs. Det anser vi vara mycket positivt.
I propositionen framgår det också att trupperna kommer att vara av fredsframtvingande natur, vilket vi i det här fallet anser är nödvändigt just nu på grund av det läge området befinner sig i. Dock vill vi ändå betona vikten av att hantera detta mandat med stor varsamhet då det lätt oavsiktligt kan missbrukas. En fredsframtvingande trupp bör övergå i fredsbevarande så fort situationen tillåter det. Genom ett varsamt agerande bidrar vi till att konflikter inte sprider sig ytterligare till resten av regionen. Det är också av vikt att en bred fredsprocess inleds under FN:s överinseende, och där samtliga aktörer i konflikten deltar.