Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en utredning om att fasa ut alla subventioner som upprätthåller fossilbränsleanvändningen inom transportsektorn.
I diskussionen om kostnaderna för omställningen till ett klimatvänligt samhälle anförs ibland att omställningen blir mycket dyr. Det är säkert sant. Summorna för bara det som föreslås i Klimat- och sårbarhetsutredningen belöper sig på över 100 miljarder kronor, men såsom bland annat visats i Sternrapporten skulle det bli dyrare att inte ställa om. Kostnaderna för förstörelse i klimatförändringarnas spår har uppskattats vara i storleksordningen av vad de två världskrigen kostade Europa. Det som borde vara intressantast både utifrån en statsfinasiell och en klimatpolitisk synpunkt är att snabbt fasa ut alla de subventioner som upprätthåller fossilbränsleanvändningen. Detta bör utredas.
Nedan redovisas fem olika subventioner eller liknande som upprätthåller användningen av fossila bränslen inom transportsektorn. Förutom dessa som redovisas kan man säga att det faktum att de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för de externa effekterna inte är internaliserade i hela transportsektorn är ett slags subvention från statens sida.
I många av beräkningarna nedan måste flera antaganden göras för att kunna beräkna utsläppen. En försiktighetsprincip har då använts så att den lägsta möjliga nivån på utsläppen beräknas, detta för att reducera ett element av osäkerhet.
Rikstrafiken har två huvuduppgifter: dels att upphandla trafik, dels att utveckla och samordna kollektiv persontrafik. En del av Rikstrafikens upphandlingar utgörs av flygtrafik.
För att Rikstrafiken ska kunna upphandla flygtrafik krävs att allmän trafikplikt gäller. Allmän trafikplikt innebär att medlemsstaterna i den europeiska gemenskapen under vissa förutsättningar har möjlighet att reglera marknadstillträdet för regelbunden flygtrafik på sträckor till
ett ytterområde,
ett utvecklingsområde eller
på en flyglinje med låg trafikintensitet till en regional flygplats, om flyglinjen anses väsentlig för den ekonomiska utvecklingen i den region där flygplatsen är belägen.
Rikstrafiken hade under år 2006 avtal om 10 flyglinjer, dessa redovisas i tabellen nedan.
Tabell 1. Flyglinjer där Rikstrafiken har avtal med operatör och utbetalda belopp 2006
Källa: Rikstrafiken.
Enligt uppgifter från Rikstrafiken används 9,6 miljoner liter flygbränsle i den upphandlade trafiken1. Det motsvarar 7,7 miljoner kilo flygbränsle. Enligt Luftfartsstyrelsen ska faktorn 3,16 användas för att beräkna koldioxidutsläppen per kilo flygbränsle2. Det gör att de totala utsläppen av koldioxid från Rikstrafikens upphandlade flygtrafik uppgår till 24 000 ton.
Enligt Luftfartsstyrelsens sektorsredovisning uppgick de totala utsläppen i inrikesflyget till 545 000 ton, vilket gör att utsläppen från de av Rikstrafiken upphandlade flyglinjerna svarar för 4 procent av koldioxidutsläppen från den inrikes flygtrafiken.
Antalet förmånsbilar uppgick år 2005 till cirka 190 0003. Det sammanlagda förmånsbeloppet uppgår till 7,5 miljarder kronor, vilket ger ett genomsnittligt förmånsbelopp på knappt 40 000 kronor. Skatten baseras på en privat körsträcka på 1 600 mil per år. Det finns inga uppgifter om hur stor den privata körsträckan är i genomsnitt för dem som har förmånsbilar, men en inte alltför djärv gissning är att de kör minst 1 600 mil. Ett antagande om en årlig privat körsträcka på 1 600 mil för förmånsbilarna används i de fortsatta beräkningarna.
För att kunna beräkna koldioxidutsläppen från förmånsbilarna behövs även ett antagande om genomsnittlig bränsleförbrukning. Vägverket har beräknat att den genomsnittliga bränsleförbrukningen för nyregistrerade bilar var 7,6 liter per 100 km4. De bensindrivna bilarna hade en genomsnittlig förbrukning på cirka 8,0 liter per 100 km och de dieseldrivna bilarnas förbrukning var cirka 6,9 liter per 100 km. Förmånsbilar är ofta stora bilar varför deras genomsnittliga förbrukning torde ligga över genomsnittet för alla nyregistrerade bilar. I de fortsatta beräkningarna används dock en genomsnittlig förbrukning på 7,6 liter per 100 km.
Koldioxidemissionerna från 1 liter bensin är 2,36 kg och från 1 liter diesel MK 1 är de 2,54 kg5. I beräkningarna har dessa faktorer vägts ihop med samma vikter som den genomsnittliga förbrukningen, vilket ger att faktorn 2,37 används.
Tabell 2. Sammanfattning av de värden som används i beräkningarna
Med hjälp av de värden som redovisas i tabellen ovan görs följande beräkning:
Total körsträcka för förmånsbilar: 190 000 x 1 600 = 30 400 000 mil.
Total bränsleförbrukning: 30 400 000 x 0,76 = 231 040 000 liter.
Totalt CO2-utsläpp: 231 040 000 x 2,37 = 547 564 800 kilo.
Utsläppen av koldioxid från den privata körningen med förmånsbilar uppgår således till minst 548 000 ton. Enligt Vägverket svarade den lätta fordonstrafiken för cirka 75 procent av koldioxidutsläppen från vägtrafiken6, vilket innebär att personbilstrafiken under 2005 släppte ut cirka 14 miljoner ton koldioxid. Utsläppen från den privata körningen med förmånsbilar svarar således för 4 procent av de samlade utsläppen från personbilstrafiken i Sverige.
Avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats får göras för den del som överstiger 7 000 kronor om arbetsplatsen är belägen minst 2 km från bostaden. Avdrag erhålls för resor med allmänt kommunikationsmedel. För att få avdrag för resor med bil krävs dels att avståndet är minst 5 km, dels att tidsvinsten uppgår till minst 2 timmar vid bilresa i stället för med allmänna kommunikationsmedel. Avdraget för bilkostnader är idag 18 kronor per mil. Den statistik som redovisas nedan avser år 2005 och då var avdraget 17 kronor per mil.
Under 2005 gjorde 986 086 inkomsttagare reseavdrag, vilket motsvarar 20 procent av inkomsttagarna7. Avdragets genomsnittliga storlek var 13 263 kronor och den totala summan uppgick till 13,1 miljarder kronor. Skatteverket har genomfört undersökningar för att se hur avdraget fördelar sig på trafikslag och det visade sig att 85 procent var bilresor, 5 procent kollektivresor och i 7 procent av fallen framgick inte vilket trafikslag som avsågs8.
Om man antar att 85 procent av avdragsbeloppet var för biltrafik blir den totala summan för reseavdragen med bil 11,2 miljarder. Med ett avdrag på 17 kronor per mil innebär det 656 miljoner mil, vilket motsvarar 10 procent av den totala körsträckan med personbilar i Sverige9. 10 procent av körsträckan innebär också cirka 10 procent av utsläppen från personbilstrafiken. Som framgår av avsnittet om förmånsbilar uppgår de totala koldioxidutsläppen från personbilarna till 14 miljoner ton och av det följer att utsläppen från den privata körningen med förmånsbilar motsvarar cirka 1,4 miljoner ton koldioxid.
Genom att multiplicera körsträckan 656 miljoner mil med den genomsnittliga drivmedelsförbrukning (0,76 liter/mil) och den emissionsfaktor (2,37 kg koldioxid/liter drivmedel) som antogs i redovisningen av förmånsbilarna kan man göra en kontroll om det ovan framräknade värdet är rimligt. Beräkningen ger ca 1,2 miljoner ton koldioxid. Detta sätt att räkna ger således ett något lägre värde för reseavdragens utsläpp – 1,2 miljoner ton att jämföra med 1,4 miljoner ton. Den genomsnittliga förbrukningen på 0,76 liter /mil avser dock nya bilar, och den genomsnittliga förbrukningen i hela bilparken är troligen högre, varför skillnaden mellan de båda beräkningsmetoderna förmodligen är något mindre.
Avsikten med transportbidraget är att ge viss kompensation för de kostnadsnackdelar som näringslivet i de fyra nordligaste länen har på grund av långa avstånd till marknaden samt att stimulera till höjd förädlingsgrad i området. Transportbidraget får lämnas som bidrag till transportkostnaden för godstransporter på järnväg, yrkesmässig trafik på väg eller till sjöss. Bidrag kan lämnas för intransporter till bidragsområdet av råvaror och halvfabrikat som ska genomgå en betydande bearbetning inom vissa näringsgrenar i bidragsområdet. Bidrag kan lämnas för uttransporter från bidragsområdet av hel- eller halvfabrikat som genomgått en betydande bearbetning i bidragsområdet.
År 2006 utbetalades totalt 494,6 miljoner kronor i transportbidrag10.
Tabell 3. Utbetalt transportbidrag 2006 fördelat på trafikslag, miljoner kronor
Källa: Nutek.
Det stödberättigade området är indelat i fyra zoner och bidragssatsen varierar beroende på zon och transportens längd.
Tabell 4. Bidragssatser i procent
Källa: Förordning 2001:281 Om regionalt transportbidrag.
15 procent av bidraget utbetalas till transporter som är mellan 40 och 70 mil och resterande 85 procent till transporter längre än 70 mil.
Tabell 5. Utbetalt transportbidrag efter avståndsklass
Källa: Nutek.
Transportbidrag betalades under år 2006 ut till 386 000 sändningar. 91 procent av sändningarna var till vägtrafik som svarade för 57 procent av den totala vikten.
Tabell 6. Utbetalt transportbidrag efter avståndsklass
Källa: Nutek.
Om man antar att de 353 000 lastbilssändningarna har samma avståndsfördelning som de totala sändningarna och använder det kortaste avståndet för de två avståndsklasserna kan den lägsta nivån på utsläppen skattas. Det ger en total körsträcka för lastbilarna på 23 miljoner mil.
VTI uppskattade år 2000 bränsleförbrukningen för tunga lastbilar till cirka 4,3 liter diesel per 100 km11. Givet den ovan antagna körsträckan innebär det en total förbrukning på 99 miljoner liter. Emissionsfaktorn för koldioxid är för diesel MK1 2,54, vilket gör att de totala utsläppen av koldioxid uppgår till minst 252 000 ton.
Utsläppen av koldioxid från den tunga lastbilstrafiken uppgår till cirka 4 miljoner ton12. Det innebär att de utsläpp som genereras av lastbilstransporter för vilket det utgår transportbidrag uppgår till 6 procent av de samlade utsläppen från den tunga lastbilstrafiken.
| [1] | Muntliga uppgifter från Pär-Erik Westin, Rikstrafiken. |
| [2] | Muntlig uppgift från Elin Lövedahl, Luftfartsstyrelsen. |
| [3] | SCB, Hushållens ekonomi. |
| [4] | http://www.vv.se/filer/210/underlagsdok%20_bilarna_blir_snalare3.pdf. |
| [5] | http://www.spi.se/omraknfakt.asp. |
| [6] | http://publikationswebbutik.vv.se/upload/812/2006_23_fickfakta_2006.pdf. |
| [7] | http://www.scb.se/statistik/HE/HE0107/2007A01/Reseavdrag%201991–2005.xls. |
| [8] | |
| [9] | http://www.sika-institute.se/upload/Statistik/Körsträckor/Trafikarbetet%20i% |
| [10] | Uppgifterna om transportbidraget har lämnats av Anders Mathiasson, Nutek. |
| [11] | http://www.vti.se/EPiBrowser/Publikationer/R445.pdf. |
| [12] |