Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla som har gjort sig skyldiga till rattfylleri ska få ett krav på alkolås inskrivet som villkor för att få behålla körkortet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att lämna in en formell begäran från Sverige för att få undantag från de EU-gemensamma reglerna och införa alkolås som ett obligatorium i alla nya fordon.
Maria Larsson (kd) sade följande på folknykterhetens dag den 26/5 2006: ”Sedan 1998 har antalet rattfylleribrott fördubblats. Vi vet att en tredjedel av alla dödsolyckor är alkoholrelaterade. Vid olyckor med dödlig utgång eller svåra personskador har antalet rattfyllerimisstänkta förare ökat med nästan 50 procent under de senaste fem åren. Mot bakgrund av dessa siffror är vi politiker moraliskt förpliktade att agera. Avstår vi, blir vårt budskap att vi inte bryr oss om alla de människor som dör och skadas i trafiken på grund av alkohol. Vi kristdemokrater vill att alkolås ska bli obligatoriskt i alla bilar senast 2010.” Miljöpartiet delar till fullo det som Maria Larsson sade för drygt ett år sedan. Inför valet 2006 förklarade 6 av de 7 riksdagspartierna att de var för en lagstiftning om att alkolås skulle finnas i alla nya personbilar, lastbilar och bussar. Med tanke på detta faktum och att Maria har ansvaret för folkhälsa i den regering som tillkom efter valet borde inget kunna hindra regeringen från att förhindra alla de ytterligare dödsoffer som skördas i trafiken till följd att det finns berusade förare på vägarna.
Frågan om införande av alkolås är utredd. Alkolås – nyckel till nollvisionen (SOU:2005:72) och Öppna möjligheter med alkolås (SOU 2006:72) är remissbehandlade sedan länge. I utredningarna finns förslag på EU-strategi, lagtexter och annat som behövs för att gå från ord till handling. Vägverket och andra remissinstanser var positiva, men ingen proposition finns aviserad i den propositionsförteckning regeringen har lämnat till riksdagen.
Det finns få (om ens någon) helg då inte rattfyllan skördar nya dödsoffer i Sverige. Vägverket redovisar att alkoholen är ansvarig för en tredjedel av alla dödsfall i trafiken. Totalt anmäldes 12 296 rattfylleribrott, inklusive grovt rattfylleri, under januari–augusti i år. Antalet anmälda rattfylleri- och drograttfylleribrott i landet har ökat elva procent hittills i år. Rattfylla leder till att tusentals människor varje år blir allvarligt skadade. Alkoholrelaterade trafikolyckor leder till kostnader på 8 miljarder kronor år för sjukhusvård, sjukpenning, produktionsbortfall m.m.
De som dör i trafiken förlorar i genomsnitt hela 33,5 år av sin återstående livslängd. Den 11 september hade redan 303 personer dödats, 11 fler än samma period förra året. Årets etappmål om högst 270 döda i trafiken under 2007 är passerat sedan länge. Trafikolyckor är den ledande dödsorsaken i världen bland ungdomar mellan 10 och 24 år enligt WHO. Enligt försäkringsbolagens statistik var det 36 152 som anmälde personskador i trafiken 2006. För 2005 uppskattades statens sjukpenning- och sjukersättningskostnader till följd av trafikskador till nästan 8 miljarder kronor. De senaste tio åren har dessa kostnader ökat kraftigt.
Mot denna bakgrund är det helt obegripligt att infrastrukturminister Åsa Torstensson på trafiksäkerhetsseminariet i Tylösand 3/9 2007 deklarerar hon inte har för avsikt att föreslå en generell lagstiftning om alkolås i bilar. Det finns inte heller några intentioner att gå vidare med den ansökan den förra regeringen lämnade till EU. Ansökan gällde ett undantag från de EU-gemensamma reglerna som skulle medge Sverige att gå före och på försök stifta lag om att alkolås ska vara en obligatorisk utrustning i alla bilar. Till TT säger Torstensson om att hon hellre vill låta marknaden bestämma än att införa en tvingande lag.
En undersökning visar att bara 25 % av svenskarna är villiga att för 2000 kr installera alkolås i bilen. Att använda detta faktum som ursäkt för att inte lagstifta om alkolås är en dålig ursäkt. En person som bara ämnar köra bil dagtid kan inte välja bort billjusen. Lika lite som den som tänkt sig att aldrig parkera på plant underlag kan välja att betala för handbromsen. Tillval är sådant som läderklädsel och musikanläggning. Trafiksäkerhet är en annan dimension eftersom bilen förutom att vara ett bekvämt sätt att transportera sig för den som sitter i bilen också är ett potentiellt vapen som kan träffa alla som befinner sig på gator eller vägar. Bilbälten är obligatoriska för att hindra att de som sitter i bilen att omkomma vid en eventuell olycka. Finessen med att det skulle finnas alkolås i alla bilar är att ingen skulle riskera att förolyckas eller skadas av en förare som har alkohol i blodet.
I debatten har det föreslagits att det i väntan på lagstiftning skulle införas subventioner av alkolås. Subventioner kan vara effektiva, men de som bäst behöver alkolås vill inte ha dem ens om de är gratis. I väntan på lagkrav på alkolås i nya bilar finns andra lagar som kan ändras. Varför ska den som dömts för rattfylleri inte tvingas ha alkolås när vederbörande ger sig ut i trafiken igen? Cirka en tredjedel av de dömda blir tagna för samma brott igen inom 10 år. Eftersom polisen inte har resurser att kolla mer än en bråkdel är mörkertalet för rattfyllerister stort.
I dag finns ett frivilligt program som rattfylleridömda kan gå in i för att bli rehabiliterade från sina alkoholproblem. De får behålla körkortet om alkolås installeras i bilen. Sedan det frivilliga alkolåsprogrammet startade är det endast cirka 1 % av alla rattfylleridömda som valt att gå in i programmet och fullföljt det. Övriga 99 % är en stor fara i trafiken. Varför låta detta fortgå? Det borde vara lika självklart att människor med alkoholproblem har krav på alkolås inskrivet i körkortet som att synsvaga har krav på glasögon som körkortsvillkor.
Det vore dock logiskt att först ta bort den straffbeskattning på alkolås i förmånsbilar som finns i dag. Om förmånsbilen utrustas med alkolås räknas det som extra utrustning som höjer det förmånsvärde som ska tas upp i deklarationen. Att denna beskattning tas bort har bilbranschen och nykterhetsrörelsen krävt länge. Hälften av all nybilsförsäljning i Sverige är förmånsbilar och därför har ändring av förmånsbilsreglerna stor effekt.
I SOU 2006:72 finns ett förslag på EU-strategi som regeringen kan använda för att ändra i EU:s helfordonsdirektiv så att alla nytillverkade fordon i EU får alkolås som en obligatorisk utrustning. Ett svenskt förslag skulle klassas som ett handelshinder i EU och kräver således ett undantag från EU-direktiv. SOU 2006:72 föreslår också att Sverige lämnar in en ny ansökan om det undantag som bör medges för att gå före. När ett eller några medlemsländer provat alkolås som obligatorium ökar sannolikt möjligheten att denna teknik för att hindra den trafikdöd som orsakas av alkohol blir ett krav i den EU-gemensamma lagstiftningen.
Infrastrukturministern lär ha sagt att krav på alkolås i första hand skulle kunna gälla för tunga fordon. Det synes gåtfullt varför alkolås inte är minst lika viktigt i personbilar. Av 366 fordonsförare som dog i trafiken med alkohol i blodet var 15 förare av bussar eller lastbilar. Det är förvisso 15 för mycket, men alkohol är sannolikt i relation till antalet körda kilometer ett mycket större problem hos privatpersoner än hos yrkesförare.