Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd till att efterkonvertera den äldre bilparken till etanoldrift.
Frågan om hållbar utveckling eller hållbar tillväxt är en överlevnadsfråga som angår oss alla och ännu mer våra kommande generationer. Att utsläppet av växthusgaser leder till betydande globala klimatförändringar går inte idag att förneka. När allt fler industrier flyttar ut från Europa leder det med stor sannolikhet till högre energianvändning.
Ska vi lyckas måste vi våga prova nya vägar och sätt att tänka. Ibland måste vi också göra saker som är svåra och kostsamma. Priset för detta kan tyckas vara högt idag, men det är inget mot vad det kommer att kosta imorgon om vi ingenting gör.
Det är viktigt att också säga att det finns en stor tillväxtpotential i omställningen. Nya smarta tekniska miljövänliga lösningar kommer att efterfrågas då gammal teknik fasas ut.
Att minska utsläppen av växthusgaser är en strategiskt viktig fråga. Med Kyotoprotokollet som grund har Europa gått före för att lägga ett utsläppstak för koldioxid. Detta gäller dock inte transportsektorn.
Transportsektorn är en av de stora bovarna vad gäller utsläpp av växthusgaser. Totalt sett har transportsektorns utsläpp av växthusgaser ökat med över 10 procent och de förutspås att öka med totalt 18 procent till år 2010, jämfört med 1990. Riksdagens mål är att sektorns utsläpp ska vara oförändrade år 2010 jämfört med 1990.
Vägtrafikens utsläppsökning behöver brytas om de långsiktiga klimatmålen ska nås. Sverige har exempelvis den mest bränsleslukande bilparken i Europa och koldioxidutsläppen per ny såld bil ligger nästan 20 procent över genomsnittet inom EU enligt Naturvårdsverket.
Sedan 1965 har antalet personbilar i Sverige mer än fördubblats vilket gör att fordonsindustrin är en viktig näring för svensk ekonomi. Den sysselsätter cirka 150 000 personer och står för cirka 15 procent av den svenska exporten. Den svarar också för 20 procent av forsknings- och utvecklingsverksamheten i näringslivet.
Bilen är en viktig tillgång för oss som bor i ett glest befolkat land med långa avstånd. Men vi måste tillverka och använda bilar med bättre miljöfaktorer i framtiden. Det gäller både privat och kollektiv trafik.
Vad gäller just miljöforskning och bilar bedrivs en hel del projekt som håller en hög internationell nivå i Sverige. Målet måste vara att fordonsindustrin ska bli en del av en hållbar utveckling. Den tekniska utvecklingen är orsaken till en hel del av dagens miljöproblem, men också nyckeln till att lösa dem.
År 2000 träffades ett samverkansavtal mellan staten och fordonstillverkarna för utveckling av mer miljöanpassade fordon (det s.k. Gröna bilen-projektet). Programmets syfte är att främja utvecklingen i Sverige av mer miljöanpassad teknik så att den svenska fordonsindustrins tillväxt och konkurrenskraft på sikt kan främjas samtidigt som bilparkens miljöanpassning påskyndas. Programmet i sig löpte ut 2005 men förlängdes med Gröna bilen-programmet 2006–2007 i det s.k. Trollhättanpaketet.
Svenska staten har även sedan mitten av 1970-talet kontinuerligt stött forskning och utveckling av alternativa drivmedel. Stöd till etanolforskning med utnyttjande av cellulosahaltiga råvaror initierades omkring år 1980.
Riksdagens energipolitiska beslut i juni 1997 markerade starten av en fas där totalt 210 miljoner kronor avsattes till ett program för utveckling av etanolproduktion från skogsråvara under en sjuårsperiod.
Under våren 2004 invigdes en pilotanläggning i Örnsköldsvik i syfte att utveckla en process där fossila drivmedel kan ersättas med etanol framställt av trävara. Tekniken ska sedan ligga till grund för en mer storskalig tillverkning av etanol.
Staten stöder också en storskalig forskningsanläggning i Värnamo för förgasning av biomassa och en försöksanläggning i Piteå för förgasning av pappersbrukens svartlut. Efter förgasningsprocesserna följer syntetisering av drivmedel, exempelvis metanol.
Undertecknade vill också nämna Statens energimyndighets forskningsprogram inom vägtransportområdet, Energisystem i vägfordon. Visionen är att tillsammans med andra aktörers satsningar nå resultat som reducerar bränsleförbrukningen i nya personbilar med upp till 50 procent och i tunga fordon med upp till 20 procent inom tio år. Ett annat mål med programmet är att bidra med kompetensförsörjningen inom fordonsindustrin.
Arbetet för att miljöanpassa fordon berör många aktörer. Ett sätt är att låta gamla bilar konverteras så att de går att köras på etanol. Det finns idag goda testresultat på att detta fungerar utmärkt. Efterkonverteringen ger dessutom större fördelningspolitisk rättvisa. Många människor har inte möjlighet att köpa en ny miljöbil, även om de gärna skulle vilja. Regeringens miljöbilsbonus är inte tillräckligt. Därför bör regeringen genomföra en satsning som ger ekonomiska drivkrafter för att konvertera den äldre bilparken till etanoldrift.