Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av satsningar på infrastrukturen i Östergötland.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i långtidsplanen för järnvägsinvesteringar för 2010–2019 säkra ett tidigt igångsättande av Projekt Ostlänken.
Östergötland är en dynamisk region med goda förutsättningar. Det finns dock även bekymmer, och befolkningsutvecklingen i länet är sämre än i t.ex. Mälardalen. Sysselsättningen och arbetslösheten utvecklas åt rätt håll, men tyvärr sämre än på de flesta andra håll i landet.
Östergötlands centrala läge stärker länets framtidspotential. En hög standard på infrastrukturen spelar en avgörande roll för näringslivets expansion, tillkomsten av nya arbetstillfällen och hela regionens utveckling. Människors möjlighet att bo, arbeta eller studera där de önskar blir större med god infrastruktur.
Viktiga trafikstråk genomkorsar Östergötland, och det ligger i både länets och landets intresse att dessa håller hög klass. En kraftfullare järnvägsförbindelse mellan länet och Stockholm – Ostlänken – är trängande nödvändig liksom väginvesteringar vid Motala, Vadstena och Söderköping samt sammanbindningslederna (väg och järnväg) mellan Östergötland och Kalmar och norrut.
De båda järnvägsprojekten Europakorridoren (Stockholm–Hamburg) och Götalandsbanan (Stockholm–Linköping–Göteborg) är av största vikt för Sverige. Ostlänken mellan Järna och Linköping samt Citybanan i Stockholm utgör en avgörande länk.
Två av landets viktigaste järnvägsstråk genomkorsar Östergötland: södra stambanan och godsstråket till Hallsberg. Båda dessa järnvägar uppvisar i dag oroande kapacitetsbrister. Ordentliga satsningar på järnvägsnätet i vår region skulle stärka såväl Östergötland som regionen men också betyda mycket för utvecklingen av hela landet. Det är bra att utbyggnaden av dubbelspår mellan Mjölby och Motala är på gång!
För Östergötlands utveckling är förbindelserna med Storstockholmsområdet avgörande, men också kommunikationerna söder och väster ut är viktiga för utvecklingen av regionen. Höghastighetsjärnväg av europeiskt snitt behövs i Sverige för att minska vårt avståndshandikapp både inom landet och mot kontinenten samt för att öka möjligheterna till ökad interregional och regional trafik. En utbyggnad av en höghastighetsjärnväg skulle innebära både bättre trafiksäkerhet och mindre belastning på miljön.
Med ökande oljepriser och klimathot är det såväl sannolikt som önskvärt att alltfler vill åka tåg och transportera gods via järnväg. En överflyttning av såväl person- som godstrafik från andra trafikslag till järnväg kräver dock att järnvägen får tillräckligt bra kvalitet och komfort och att kapaciteten ökar. Det behövs täta avgångar och restiderna måste nedbringas till nivåer som exempelvis Stockholm–Köpenhamn under 3 timmar och Stockholm–Göteborg på ca 2 timmar. Då blir tåget ett tydligt alternativ till flyget för längre sträckor och för bilen på kortare sträckor.
Idag går trafiken till Stockholm från Östergötland på dubbelspår över
Katrineholm, som anpassats för X 2000, samt på enkelspår, med bitvis låg hastighet via Nyköping. Ostlänken beräknas kunna sammanföra invånare i landets största, femte största och sjätte största stad på ungefär en timme. Denna möjlighet skulle skapa helt nya möjligheter för pendling mellan två av landets största arbetsmarknadsregioner och därmed bidra till en kraftfull regionförstoring och tillväxt i östra Sverige.
Ostlänken är planerad att passera Nyköping med god anslutning till Skavsta flygplats som i så fall blir en allt viktigare flygplats för såväl Östergötland, Södermanland som Stockholmsregionen.
Det är glädjande att Citybanan i Stockholm kommer att förverkligas liksom att arbetet med Ostlänken drivs vidare. Ostlänken har nyligen bedömts av Banverket vara lämpligt för OPS-prövning (Offentligt-Privat-Samarbete). Remissvaren till regeringen över Banverkets förslag till revidering av gällande nationella plan visar att stödet för Ostlänken ökat ytterligare. Inte minst näringsliv, universitet och SJ har framhållit projektets strategiska betydelse.
Vi anser att Ostlänken utifrån ett riksperspektiv behöver förverkligas med allra högsta prioritet, vilket även det regionala engagemanget och möjligheten till en OPS-lösning kraftfullt understryker. Mot denna bakgrund föreslår vi att regeringen i långtidsplanen för väginvesteringar för 2010–2019 säkrar ett tidigt igångsättande av projekt Ostlänken.
Pendeltågstrafiken i länet har betytt oerhört mycket för att knyta ihop
Östergötland och de två största städerna. Nya stationer har projekterats och kommer att byggas i samband med dubbelspårets tillkomst på sträckan Mjölby och Motala. Det befintliga pendeltågsnätet utökas sålunda samtidigt som regionen förmerar värdet av de infrastruktursatsningar som görs. Fortsatt utveckling av pendeltågstrafiken är av stor vikt för det regionala resandet och fler stationer planeras och kan komma att etableras när Ostlänken förverkligas. Stångådals- och Tjustbanorna fyller viktiga regionala och interregionala funktioner som kommunikationsleder. Här krävs fortsatta investeringar för att upprätthålla en fungerande trafik med moderna restider.
Slutligen kan det konstateras att om det byggs järnväg i strategiska korridorer är det således fullt möjligt att kombinera tillväxt med mindre utsläpp och högre säkerhet.
Goda kommunikationer, också på väg, är av avgörande betydelse för utvecklingen i en region. Snabba och säkra transporter värderas högt av de många företag som arbetar efter ”just-in-time”. Östergötland har ett mycket värdefullt strategiskt läge med flera regiongenomgående landsvägar som utgör en mycket viktig del av det nationella stamvägnätet. Flera av dessa vägar är i akut behov av trafiksäkerhets- och standardhöjande åtgärder.
Det är av största vikt att det avsätts tillräckliga medel för investeringsprojekt i Östergötland i den nationella vägplanen. Det räcker inte med att vissa trafiksäkerhetsåtgärder kommer att genomföras. Vägverkets interna planeringsprocess för väginvesteringar får inte bortse från de behov som finns av utbyggnad av vägnätet i den fjärde största storstadsregionen i landet.
Riksväg 50 som går genom Motala och Vadstena har akuta behov av bl.a. en bro över Motalaviken och en anslutning av riksväg 50 till Europaväg 4 via nuvarande riksväg 32. Bron har planerats i 65 år, och det är hög tid att projektet genomförs. Motala har idag tung genomfartstrafik genom stadskärnan med de risker för trafiksäkerhet, stadsmiljö och olyckor med farligt gods som det medför. Kommunerna längs Bergslagsdiagonalen är överens om att bron över Motalaviken är det viktigaste projektet längs hela Bergslagsdiagonalen. Fler än 500 000 tunga fordon passerar Motala varje år. Flera allvarliga olyckor har redan inträffat, men lyckligtvis har varken människor eller miljö ännu kommit till skada. En bro skulle göra vägen 2 kilometer kortare, vilket skulle spara 5 miljoner fordonskilometer per år och ge en tydlig reducering av koldioxidutsläppen. Det är också angeläget att riksväg 50 söderut mellan Motala och Ödeshög rustas upp och att byggandet av en förbifart vid Vadstena fullföljs. Vi anser att staten måste hitta ekonomiska lösningar så att förbättringarna kan genomföras tidigare än de årtal kring 2015 som nämns i Vägverkets reviderade investeringsplan. Det är därför glädjande att bron över Motalaviken med tillhörande anslutning till E 4:an av Vägverket rangordnas högst bland de potentiella projekt för Offentlig-Privat-Samverkan som finns med i verkets OPS-rapport till regeringen. Bron över Motalaviken är unik genom att den, enligt Vägverkets beräkningar, helt skulle kunna finansieras med hjälp av broavgifter. Härutöver är Motala kommun redo att investera 100 miljoner kronor i broprojektet och den därmed sammanhängande omläggningen av riksväg 50 genom Motala.
Staten måste också prioritera E 22 och att få bort köerna genom Söderköping och vid kanalen samt en bättre genomfartslösning i Norrköping. De spännande planerna på att lyfta båtarna över E 22 vid Söderköping kan tillsammans med en möjlig OPS-lösning vara avgörande pusselbitar för att få igång projektet tidigare än nu gällande planering, vilket vi helhjärtat stöder.
För det regionala vägnätet är det viktigt att regionen erhåller en rättvis ram som möjliggör upprustningar, t.ex. är väg 35 mellan Linköping och Västervik i starkt behov av förbättringar liksom genomfarterna vid Kisa och Finspång.
Betydelsen av snabba och tillgängliga flygförbindelser är en mycket viktig framgångsfaktor för regionens utveckling. Östergötland har i dag två civilflygplatser, vilkas kapacitet torde vara tillräckliga i ett medellångt perspektiv. Flygplatsernas nuvarande lokaliseringar i länet har brister från såväl miljö- som säkerhetssynpunkt, vilket inger oro i ett längre framtidsperspektiv. Det är därmed osäkert om nuvarande flygplatser kan möta framtida behov av förväntade ökande resandeströmmar. Ett utredningsarbete bör därför initieras med syfte att få fram ett gediget underlag för en långsiktigt hållbar lösning för en regionflygplats i Östergötland. Inom ramen för detta arbete ska olika tänkbara alternativ prövas förutsättningslöst.
Geografiskt är det för regionen naturligt att tänka sig en utveckling av kontakterna med Östeuropa. Detta gäller såväl person- som frakttrafik. Norrköpings hamn har därvid förutsättningar att kunna bli ett viktigt centrum för Östersjötrafiken med destination till bl.a. de baltiska staterna. Hamnkapaciteten måste därför dimensioneras för detta och tillfartsvägar byggas ut och miljösäkras för att klara de framtida kraven. Detta gäller i synnerhet väg 51. Norrköpings hamns förutsättningar för att utvecklas till ett nordiskt centrum för färje- och godstrafik till och från bl.a. de baltiska staterna bör utredas, och vi utgår från att Norrköping kommer att pekas ut som en av de strategiska hamnarna i Sverige. Vi hänvisar till en separat motion från oss om detta.
För att uppnå effektiva godstransporter och de miljötransportpolitiska målen måste de olika godstransportslagen samverka. Intermodala transportlösningar är viktiga för att flytta över långväga transporter från väg till järnväg och sjöfart.
Spårkapaciteten för godstrafik till Norrköpings hamn över Händelö måste förstärkas.
Det statliga bansystemet behöver ha en direkt förbindelse med hamnen. Det är också angeläget att Pampushamnen får en fungerande förbindelse med järnvägen. Därmed skulle direktförbindelse upprättas med Hallsberg och godsstråken över Bergslagen. Breddning och fördjupning av inseglingsrännan ger ökad tillgänglighet och säkrare insegling. Denna åtgärd är därför en viktig förutsättning för hamnens vidare utveckling.
Den dramatiska höjningen av lotsavgifterna under åren 1999–2004 utgör ett allvarligt problem för Norrköpings hamn. Dagens system medverkar också till att snedvrida konkurrensen med negativa konsekvenser för en inlandshamn som Norrköping. Vi anser att lotsavgifterna måste utformas konkurrensneutralt mellan kusthamnar och inlandshamnar.
Norrköpings strategiska läge i Östersjöregionen är en mycket viktig tillgång för hela Östergötland. Norrköping är också en viktig knutpunkt i hela landets strategiska godsnät. De fyra trafikverken Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket har pekat ut Norrköping som en intermodal nod i den ”nordiska triangeln” tillsammans med Stockholm, Göteborg och Malmö.
Det offensiva s.k. Norrköpingspaketet består av fyra delar.
Väganslutning till Norrköpings hamn–Norrleden som innebär en ny väganslutning från E 4:an, riksväg 51 och riksväg 55/56 till Händelö. Detta är en del av framtida väg E 22–förbifart Norrköping.
Ny spåranslutning till Norrköpings hamn, kombiterminal på Händelö och eventuellt ny godsbangård. Eftersom hamnen är en TEN-T-anläggning av riksintresse är det av stor vikt att det statliga bansystemet har en direkt förbindelse med hamnen.
Riksväg 51–förbifart Svärtinge. En stor del av trafiken på riksväg 51 utgörs av tunga transporter till och från Norrköpings hamn. I hamnen finns landets starkaste tyngdlyftkran, och vägens standard är därför av stor betydelse för hamnen och näringslivet i regionen. Detta projekt är nu framme vid genomförande efter flera års fördröjning.
Breddad inseglingsränna till Norrköpings hamn. Breddning och fördjupning av inseglingsrännan syftar till att ge hamnen en säkrare insegling och större tillgänglighet.
Åtgärden är därför en viktig del i hamnens fortsatta utveckling.
Dessa förslag är resultatet av ett brett samarbete kring infrastrukturfrågor. Aktörerna återfinns på nationell, regional och lokal nivå. Det är av största vikt att ambitionerna i detta paket får stöd på alla nivåer, inte minst den nationella.