Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att säkerställa att de kulturhistoriskt värdefulla fartygen även i framtiden ska kunna bedriva passagerartrafik i kustnära vatten.
S/S Blidösund byggdes 1911 och är ett av få stenkolseldade svenska ångfartyg som fortfarande är i kommersiell drift. Trots att fartyget i snart 100 år tryggt har trafikerat Stockholms skärgård har statliga Sjöfartsverket beslutat att förbjuda de populära utskärgårdsturer som varit en avgörande inkomstkälla för fartyget. Bakom Sjöfartsverkets regelöversyn ligger ett nytt EU-direktiv, men det är inte direktivet som hindrar Blidösunds uppskattade långturer. Tvärtom har EU klokt nog sett till att historiskt intressanta passagerarfartyg byggda före 1965 kan undantas från regelverket. Det finns således inget som helst krav på Sjöfartsverket som gör att trafiken nu förbjuds, utan det har man beslutat om helt på egen hand.
Beslutet är dessutom tämligen godtyckligt, då Sjöfartsverket gjort det möjligt för de visserligen något mindre men i grunden likvärdiga båtar som i huvudsak trafikerar Göta Kanal att fortsätta segla som förut. Detta trots att dessa båtar, som får ta upp till 60 passagerare, även trafikerar lika krävande vatten som de nu Blidösund, som kan ta 200 passagerare, inte får segla i. Sjöfartsverket har alltså valt att värna kanaltrafiken, men slår undan benen för viktiga delar av skärgårdstrafiken.
Det är hög tid att den svenska staten inser hur viktig skärgårdstrafiken är för Stockholm och stockholmarna. Stadens geografiska läge som lås mellan Mälaren och Östersjön har lett till att vi här utvecklat ett världsunikt maritimt kulturarv väl i klass med Venedigs gondoler. För många besökare och boende är skärgårdsbåtarna en lika självklar bild av Stockholm som de gamla spårvagnarna är för San Francisco.
Rätt använt kan dessa klassiska ångbåtar utvecklas till värdefulla turistmagneter. Vår unika skärgårdsmiljö har all möjlighet att bli en lika självklar upplevelse för morgondagens resenärer som Australiens korallrev, de norska fjordarna eller Everglades i Florida – attraktioner som varje år lockar hundratusentals besökare från när och fjärran. Men då måste vi värna och utveckla Stockholms maritima arv och inte som nu låta statliga paragrafryttare slå undan benen på världsunik verksamhet.
Därför bör regeringen se över Sjöfartsverket regleringsbrev i syfte att ge verket i uppdrag att värna det maritima kulturarvet. Det borde vara en självklarhet att fartyg som S/S Blidösund ges möjlighet att få dispens precis på det sätt som EU-direktivet lämnat utrymme för. Självklart ska säkerhetskraven på historiska fartyg vara av högsta klass, men de måste ändå innebära en möjlighet för stockholmarna och andra att – inom ramen för de nya reglerna – åka båt på samma sätt som man gjort i snart ett sekel.
Det kan inte vara rimligt att Sjöfartsverket förbjuder väl fungerande verksamhet utan att någon säkerhetsbrist föreligger. Skärgårdstrafiken nådde nollvisionens mål om inga dödsfall i trafiken redan på 1800-talet och Blidösundsbolaget har seglat utan anmärkning på den nu förbjudna långturen utan incidenter i nära två decennier. Rent säkerhetsmässigt är Sjöfartsverkets nya regler därmed ingenting annat än ett kraftfullt slag i luften!
Vi kan inte stillatigande se på när stelbenta regler slår sönder en uppskattad, säker och värdefull kulturverksamhet. Eftersom s/s Blidösund byggdes nästan hundra år innan dagens regler utformades måste vi i Sverige följa EU:s goda exempel och ge fartyget ett fungerande regelverk eller goda möjligheter till dispens. Inte minst mot bakgrund av att Sjöfartsverket kunnat ge dispens för andra, mindre fartyg av liknande typ som seglar i minst lika öppna farvatten.
De krav som nu ställs är att jämföra med att kräva krockkuddar i veteranbilar. Vi måste kunna lämna över en levande skärgård till nästa generation stockholmare och besökare. Det är hög tid att visa att kulturarvet är viktigt, även i rikets huvudstad!