Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fordonskonvertering.
Det råder stor samstämmighet i forskarvärlden om behovet av en minskning av koldioxidutsläpp för att minska den globala uppvärmningen. En viktig del i reduktionen av koldioxidutsläpp är ersättning av fossila bränslen för fordon. Som ersättning för fossila bränslen introduceras så kallade biobränslen eller koldioxidneutrala bränslen, vilket egentligen är en riktig benämning, då alla bränslen genererar koldioxidutsläpp. Till skillnad från fossila bränslen återvinns utsläppen från koldioxidneutrala bränslen av växtligheten i ett snabbt tempo och tillför därmed inte atmosfären ytterligare koldioxid över tid.
För att fordon, t.ex. personbilar, ska kunna köras på dessa alternativa drivmedel fordras motorer med särskild anpassning till biodrivmedlet. Det vanligaste alternativa biodrivmedlet är etanol och ett stort antal nya bilar har genom ett flexifuelsystem möjlighet att köra på detta bränsle i olika blandningsgrad. Det så kallade E 85-bränslet innehåller 85 procent etanol och 15 procent bensin. Bensintillsatsen är till för att underlätta kallstarter av motorn.
Förutsättningarna att köra bilar på etanol är emellertid inte avgränsade till nya bilar utan många fordon av tidigare årgångar kan genom en efterkonvertering med fördel konverteras för etanoldrift. Vägverket har fått i uppdrag att utreda och presentera förslag om regler för efterkonvertering av fordon och arbetet med detta pågår. Under utredningen har ett antal remissinstanser hörts och synpunkter inkommit till Vägverket från dessa.
Synpunkter som beaktats är bland annat att bilar från 1993 och framåt kan konverteras och detsamma gäller lätta lastbilar från 1994. Däremot innebär Vägverkets förslag om ett enbränslesystem alternativ flexifuel en onödig minskning av antalet faktiska efterkonverteringar. Det finns idag väl fungerande tvåbränslelösning, som är betydligt mera ekonomiskt rimligt för bilägare, vilka avser att göra en efterkonvertering. Detta gäller särskilt för bilar som är äldre än fem år. En dator med anpassad programvara möjliggör säker och väl fungerande växling mellan bensin och E 85. Detsamma gäller den så kallade föråldringsfaktorn som inte anpassats till begagnade bilar.
Vidare har Vägverkets förslag om maximal effektökning ingen förankring i verkligheten utan har hämtats från ett EU-direktiv på gasdrivna bilar. Genom att begränsa effekthöjningen till endast fem procent kommer motorns optimala förbränning att minskas, vilket i sin tur innebär en ökad bränslekonsumtion i normala hastigheter, då etanolens energiinnehåll skiljer sig från bensinens. En tillåten höjning av effekten på 20 till 25 procent är mer rimlig. Motsvarande godkända teknik finns i Saabs nyaste etanolbilar.
För att öka motivationen till konvertering är det viktigt och rimligt att konverterade fordon kan klassas som miljöfordon med åtföljande förmåner. Miljöklassning kan omfatta fordon som uppfyller emissionskraven från Euro 3, alternativt fordon som omfattas av Euro 3 och som efter konvertering uppfyller Euro 4.