Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en framtida satsning på riksväg 70.
Riksväg 70 är den väg som börjar i Enköping och slutar vid norska gränsen vid Idre. På den norska sidan av gränsen byter vägen nummer till 218. Inom Sverige passerar vägen via Sala, Avesta, Hedemora, Säter, Borlänge, Rättvik, Mora och Älvdalen. Den är cirka 430 kilometer lång och är en huvudpulsåder för dalfolkets transporter på väg till och från Stockholmsområdet. Två Europavägar, sju riksvägar och fyra länsvägar ansluter till riksväg 70 och bidrar därför till trafiktillströmning på vägen.
Trafikmängderna efter riksväg 70 är stora och ökande. De omfattar trafik för näringsliv, turism och privatresande. Vägstandarden motsvarar inte de krav som den ökande trafikmängden ställer. De sämsta delarna standardmässigt finns i Västmanland, norr om Borlänge och närmast söder om Särna.
Så här ser trafikmängderna ut per dygn år 2006 (andelen tung trafik inom parentes):
Ett viktigt förbättringsarbete som nu pågår efter riksväg 70 är den nya förbifarten vid Sala. Det har möjliggjorts genom förskottering av pengar till Vägverket av flera kommuner efter riksväg 70. Men exempel på dåliga vägavsnitt som därefter återstår att åtgärda är Broddbo–Brovallen och Kumla kyrkby–Fjärdhundra. Noterbart är också att den breda vägen mellan Fjärdhundra och Enköping saknar mitträcke.
Brovallen–Hedemora–Säter bör i framtiden vara s.k. två-plus-ett-väg. Borlänge–Djurås bör bli föremål för investeringar av bl.a. typen mötesseparering. Djurås–Leksand–Rättvik bör ges normalt mitträcke. I norra delen av Dalarna bör delen närmast Särna prioriteras från investeringssynpunkt.
Mot bakgrund av riksväg 70:s betydelse för såväl person- som godstransporter måste denna väg vara prioriterad i Vägverkets planering. Den har en avgörande betydelse för Dalarnas utvecklingskraft.