Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utpekande av Bergslagsbanan som en del i ett nationellt godsstråk.
Partnerskap Bergslagsbanan har sedan 1996 arbetat för investeringar på järnvägsträckningarna Falun–Borlänge–Frövi–Ställdalen–Kil. Det handlar om ett järnvägsprojektet syftande till att förbättra den tunga exportindustrins transportmöjligheter. Projektet är en del i ett större trafiksystem med transporter från Norrlandskusten till Göteborg (Väster om Värnen).
Bergslagsbanan ingår i en s.k. stråkstrategi. Sådana satsningar leder till att effektiva transporter med hög frekvens skapas. I sin tur banar de vägen för en bättre konkurrenskraft för svenskt näringsliv och får således positiva effekter för tillväxt och sysselsättning. Bergslagsbanan är en naturlig bana för att ta hand om de ökade godsmängderna genom Bergslagen och Mellansverige. Den bör av den orsaken pekas ut som en del i ett nationellt godstråk som Banverket långsiktigt ska prioritera i sin planering. Efter banan ligger viktiga exportindustrier inom bl.a. papper och stål.
Det innebär bland annat uppgraderingar av godsnätet till 25 tons axellast, större lastprofiler samt förbättrade anslutningar till godsnätet. Åtgärder som specifikt kan nämnas är förbättrad anslutning till Kvarnsvedens pappersbruk, uppgradering Smedjebacken–Ludvika, ny bansträckning och i ett första steg ett partiellt dubbelspår mellan Falun och Borlänge. Noterbart är också att Banverket startat en förstudie för investeringar på hela Bergslagsbanan Storvik–Frövi.
Bergslagsbanan bör i framtiden ingå i det nationella godstrafiknätet.