Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att färdigställa en ringled runt Stockholms innerstad.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förutsättningarna för att genomföra Österleden i form av en broförbindelse bör undersökas.
Stockholmsregionen är Sveriges ekonomiska motor. Trots att bara drygt 20 procent av Sveriges befolkning bor i Stockholms län beräknas regionen stå för ca 40 procent av vårt lands ekonomiska tillväxt. Ändå har Stockholms län under många år bara fått tio procent av de statliga väganslagen.
Resultaten är att hela trafiksystemet i Stockholmsregionen är eftersatt vad gäller både underhåll och nyinvesteringar. Samtidigt beräknas befolkningen i Stockholms–Mälardals-regionen att växa med upp till 800 000 nya invånare fram till år 2030 – det vill säga med nära ett helt Storgöteborg av dagens storlek. För att klara denna utveckling krävs det att stora väg- och järnvägsinvesteringar sker i regionen – inte minst när det gäller Saltsjö–Mälar-snittet.
Därför är det välkommet att den nya alliansregeringen valt att öka spårkapaciteten genom att bygga Citybanan. På samma sätt är det bra att planerna med att förverkliga Förbifart Stockholm fortsätter. Men det kommer inte att räcka.
Dagens infrastruktur är inte anpassad ens efter dagens verklighet. Så hur ska den då klara morgondagens utmaningar? Ett exempel på dagens brister är att det är omöjligt att åka från södra till norra delen av Stockholms län utan att passera innerstaden. En av de hårdast trafikerade vägarna i landet går precis bredvid Gamla stan, Centralbron.
I syfte att skapa en helhetslösning i trafikfrågorna träffades redan för över 15 år sedan en överenskommelse som innebar stora satsningar på både kollektivtrafiken och vägtrafiken, den s.k. Dennisöverenskommelsen. En bärande del i Dennispaketet var byggandet av Södra länken, Norra länken och Österleden som tillsammans med Essingeleden skulle bilda en mycket efterlängtad ringled runt Stockholms innerstad.
Överenskommelsen sveks dock av dåvarande statsminister Göran Persson (s) den 7 februari 1997. Priset för detta beslut betalas varje dag av de tusentals stockholmare som tvingas trängas i kollektivtrafiken (om tåget ens kommer i tid vill säga) eller köa på in- och utfartsvägarna. En ringled runt Stockholm är fortfarande en nödvändighet för att avlasta innerstaden från trafik.
Även om Dennisöverenskommelsen spräcktes har Södra länken byggts och invigts. Norra länken som ska förbinda bl.a. Frihamnen och Värtan med nuvarande E 4 och E 20 är också på väg att bli verklighet till slut. Men om Ringen inte fullbordas genom byggandet av även en östlig förbindelse tillförs ingen ny kapacitet över Saltsjön–Mälar-snittet.
Därför är det hög tid att ta nästa steg och färdigställa ringleden genom att projektera, finansiera, bygga och inviga en östlig förbindelse. Den ursprungliga planen på att bygga Österleden från Nacka till Frihamnen i Stockholm är en tänkbar lösning men kommer att bli både dyr och ta lång tid att bygga. Därför är det av såväl ekonomiska som tekniska skäl angeläget att även överväga enklare och billigare lösningar.
En särskilt tilltalande lösning – inte minst ur ett estetiskt perpektiv – vore att bygga en östlig förbindelse i form av en brokonstruktion. Därför bör regeringen skyndsamt undersöka möjligheten att låta Västerbron få en tvilling i form av en östlig ”Golden Gate”. På så sätt får Mälardrottningen också en naturlig entré i väster för alla som kommer till Stockholm sjövägen.