Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa anläggningslagar i Sverige.
Vårt regelsystem kring byggande i Sverige beskrivs ofta som krångligt, svårbegripligt och långsamt. Till exempel uppskattar Nutek att Dennispaketets förseningar inneburit omkring 50 miljarder kronor i samhällsekonomiskt bortfall.
Vi använder i Sverige en så kallad rammodell för reglering av infrastrukturprojekt. Detta innebär att den ansvariga myndigheten för projektet tar fram en projektbeskrivning vilken diverse olika instanser får möjligheter att lämna synpunkter kring. Dessvärre tar alltför ofta en alldeles för lång tillståndsprocess därvid. Dessa tillståndsprocesser försenar men också fördyrar projekten. Samtidigt saknar de miljöprövningar som görs alltför ofta ett helhetsperspektiv, utan fokuserar snarare på någon enskild detalj. Ofta kan detta medföra ytterligare förseningar av projekten.
Det är viktigt med ett enklare tillståndsgivningsförfarande. Det demokratiska värde man tror sig skapa genom dagens komplicerade förfarande visar sig ofta ha motsatt effekt. Samhällsekonomiskt gynnsamma projekt stoppas ofta av små särintressen – vilket aldrig varit lagstiftarens mening.
I Danmark används en så kallad lagmodell. Det är uppenbart att byggandet av en motorväg ej är att jämföra med en sportarena. Därför skapar man i Danmark anläggningslagar, vilka är betydligt mer specifika än den lagstiftning som används i Sverige. På så sätt kortas de juridiska processerna ned i väsentlig grad.
För att möjliggöra stora och viktiga infrastrukturprojekt behövs den här typen av mindre generell lagstiftning. Det finns mycket att lära av våra grannländer, och vi efterlyser därför att en översyn görs för att se hur man i Sverige skulle kunna arbeta med anläggningslagar efter exempelvis dansk förebild.