Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av terrängkörningslagen med syfte att anpassa lagen, terrängkörningsförordningen och trafikförordningen så att jord- och skogsbruk skyddas bättre i framtiden
Snöskotertrafiken har under de senaste decennierna ökat kraftigt som en viktig och positiv del i det rörliga friluftslivet och i turistnäringen framför allt i Norrlandslänen. Snöskotern används även inom olika verksamheter som yrkestrafik, fjällräddning, övervakning och rennäring. Det är ofrånkomligt att det kraftigt ökade antalet snöskotrar även medfört problem för markägare framför allt i tätortsnära områden.
Under senare år har också det kraftigt ökade antalet fyrhjulingar och trafiken med dessa kommit att debatteras alltmer. Fyrhjulingen kan liksom snöskotern användas inom många angelägna verksamheter, men den har också kommit att medföra problem främst på grund av nöjeskörning utan hänsyn till gällande trafikregler, markskador, bullerstörning etc.
Trafiken med snöskotrar och fyrhjulingar regleras i första hand av terrängkörningslagen (1975:1313), terrängkörningsförordningen (1978:594) och trafikförordningen (1998:1276) som reglerar körning med motordrivet fordon i terräng. Sedan 1999 gäller även 15 nationella miljökvalitetsmål varav ett flertal direkt eller indirekt berör snöskoterkörning.
På initiativ av Vägverkets generaldirektör har en brett sammansatt arbetsgrupp utarbetat ett utmärkt snöskoterprogram med ett samlat grepp för en säkrare snöskotertrafik. Programmet belyser sakligt även problemområden. Ett exempel på problemområde är den vanligt förekommande nöjeskörningen på odlad jordbruksmark med frostskadade vallar som följd, vilket illustreras med bilder i snöskoterprogrammet.
Den text i terrängkörningslagen som enligt vår mening är för tillåtande räknas upp nedan.
Terrängkörningslag (1975:1313)
1 § Körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk är förbjuden i hela landet
1. på barmark,
2. på snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog, om det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på skogen,
3. på snötäckt jordbruksmark, om det inte är uppenbart att körningen kan ske utan risk för skada på marken.
Det kan inte vara rimligt att en nöjeskörande tonårig snöskoterförare skall avgöra om snödjupet på åkermark är tillräckligt för att förhindra frostskador. Här borde terrängkörningslagen meddela ett absolut förbud att köra på jordbruksmark om det inte genom skyltning, t.ex. skoterledsskyltning eller på skoterledskartor, framgår att det är tillåtet.
Lagstiftning måste vara tydlig annars riskerar förordningar, föreskrifter och kursmaterial att bli alltför tillåtande.