Motion till riksdagen
2007/08:T264
av Stefan Tornberg och Birgitta Sellén (c)

Minskade koldioxidutsläpp genom sparsam körning


c513

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för att stödja utbildning och utveckla metoder för användning av sparsam körning för att långsiktigt minska koldioxidutsläppen från transportsektorn.

Motivering

Klimatförändringarna är vår tids stora globala miljöproblem. Genom att bedriva en ansvarsfull miljöpolitik kan miljöutmaningarna ses som möjligheter och inte enbart som hot. Det måste vara både lätt och lönsamt att var miljövän. Därför är det viktigt med en politik som bygger på ett verkligt miljöengagemang och en stark tilltro till människans vilja och förmåga att ta ansvar och vara delaktig i samhället.

Det är viktigt med en positiv ekonomisk uppmuntran till den som väljer det miljövänligare alternativet. Vi måste betala för det vi släpper ut och som påverkar miljön negativt. Den föreslagna höjningen av koldioxidskatten är en åtgärd som kommer att göra det ekonomiskt fördelaktigt att välja alternativ till fossilbränslen, bränslesnålare bilar och att köra på ett sätt som är sparsamt när det gäller bränsleförbrukning.

Sparsam körning är att använda växelspak och gaspedal på ett medvetet sätt så att bränsleförbrukningen minskar. Det handlar inte om att köra sakta. Tvärtom – de flesta kör med högre snitthastighet sedan de lärt sig tekniken. Med sparsam körning kan privatbilisten minska bränsleförbrukningen med
4–10 procent. Mindre bränsleförbrukning ger mindre koldioxidutsläpp. Dessutom är det ekonomiskt fördelaktigt för den enskilde. För en vanlig bilist kan det handla om flera tusenlappar per år.

Fokus för arbetet med sparsam körning har hittills legat på person- och godstransporter på väg. Det finns en mycket stor potential genom att tillämpa sparsam körning inom vägtransportsektorn, men även inom andra sektorer. Bränslebesparingen ligger vid utbildningstillfället på 13 procent för lätta och tunga fordon, 20–30 procent för arbetsmaskiner och 20 procent för spårbundna fordon.

Arbetet med sparsam körning som bedrivits av Vägverket, trafikskolor och branschorganisationer har varit framgångsrikt. En viktig förutsättning är att följa upp och kommunicera resultaten även efter utbildningstillfället för att långsiktigt säkra ett sparsamt körsätt. En särskild metod – sparcoach – har utvecklats för detta ändamål.

Det finns ett starkt samhällsintresse – på såväl miljömässiga som ekonomiska grunder – att stimulera utbildning i sparsam körning samt stödja användning och utveckling av metoder för att följa upp och säkra resultaten. Särskilt angeläget är det med sådana insatser för arbetsmaskiner och spårbundna fordon.

Stockholm den 1 oktober 2007

Stefan Tornberg (c)

Birgitta Sellén (c)