Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett utvecklingsprogram för den inhemska sjöfarten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skyndsamt genomföra utbyggnaden av slussen i Södertälje.
Under 2005 passerade 177 miljoner ton gods landets hamnar. Av dessa var 144 miljoner ton utrikes gods. Potentialen för att öka andelen inrikes gods från 33 miljoner ton är stor samtidigt som det skulle medföra en stor miljösatsning. Sveriges långsträckta kuster och stora insjöar, med väl utbyggda hamnar, skulle på ett framträdande sätt kunna avlasta lastbilstransporter. Detta skulle aktivt medverka till klimatförbättringen samtidigt som stort slitage på landets vägar stoppas. Uppbyggnaden av ett mer sjöbaserat transportnät fordrar insatser från såväl näringens som samhällets sida. Regeringen bör därför ta initiativ till ett utvecklingsprogram för den inhemska sjöfarten. Detta bör ges regeringen till känna.
Sjöfarten på Mälaren och Vänern är en viktig resurs att utveckla. För att det ska lyckas krävs en helhetssyn på sjöfarten och hamnverksamheten. En översyn av landets hamnverksamhet lämnas till regeringen under hösten som kommer att ge underlag för fortsatt satsning på en mer miljöinriktad infrastruktur baserad på sjöfart där olika transportsätt sammanvägs för bästa möjliga miljö och kostnad. I den bedömningen bör en helhetssyn göras där sjöfartens totala infrastruktur bedöms.
För att sjöfarten på Mälaren ska kunna såväl bedrivas i nuvarande omfattning som utvecklas krävs en utbyggnad av slussen i Södertälje. Den mest framträdande hamnen i Mälaren är idag Västerås och Köpings hamn. Där transporteras i dag 5 miljoner ton per år fördelat på 1/5 energivaror, 1/5 råvaror, 1/5 allmänt styckegods, 1/5 sågade trävaror och 1/5 containergods. Genom den alltmer ökande andelen fliseldning vid den inre Mälarregionens fjärrvärmeverk och en ökad transportkapacitet via sjövägen talar mycket för att trafiken kommer att öka om förutsättningar ges för detta. Slussen i Södertälje uppfyller inte i dag de krav som ställs på bredd och miljövänlig passage. Redan i dag finns det fartyg som inte kan passera genom nuvarande sluss, vilket innebär ökad belastning på vägnätet.
Den tekniska utvecklingen inom fartygssektorn mot såväl längre som bredare fartyg kommer att fortsätta. Då en utbyggnad av slussen tar 4–5 år är åtgärder akuta för att inte förstöra den sjöfrakt som redan nu finns uppbyggd. Den nya sjöflottan är byggd utifrån dagens miljökrav. En satsning på Mälarsjöfarten innebär därför ett steg framåt i arbetet för ett långsiktigt hållbart samhälle. En teknisk utredning, genomförd av Sjöfartsverket, visar att det är fullt möjligt och värdefullt att bygga ut den nuvarande slussen i Södertälje. Oavsett utbyggnad eller ej så är nuvarande slussportar i behov av renovering, vilket innebär omfattande återinvesteringar. Dessa investeringar bör samordnas med en ny slussbyggnad då vi i annat fall bygger fast oss i ett föråldrat system.
Den klimatutredning som genomförts visar dessutom behov av förstärkt avvattning av Mälaren vid stora nederbördsmängder. Behovet av insatser kan beräknas i mångmiljardbelopp. Ett första steg i avvattningssystemet är att förstärka slussen i Södertälje, vilket görs i samband med slussens ombyggnad. Det ekonomiska tillskottet, från infrastruktursatsningar, beräknas till 200 miljoner kronor, vilket är en låg insats för en första åtgärd. Resterande del av kostnaden för slussens ombyggnad bör inrymmas i Sjöfartsverkets budget. Åtgärden medför att möjligheten att släppa ut vatten i Östersjön ökar med närmare sex gånger jämfört med dagens kapacitet. Risken för översvämning vid ett ”100-årsregn” är därmed eliminerad samtidigt som såväl miljömässiga som näringspolitiska vinster kan mätas.
Som situationen ser ut idag med statens krav, via Sjöfartsverket, om en regional medfinansiering om 30 procent gör projektet svårt att förverkliga. Statens synsätt har juridiska komplikationer samtidigt som en kommunal insats innebär att satsningen ska konkurrera med verksamheter på kommunal och regional nivå. Troligt är att såväl regionala som kommunala instanser är beredda att bidra till en snabb lösning av slussproblematiken men f.n. verkar alla ha låst sig i olika positioner, vilket inte gagnar projektets utveckling. Staten har tveklöst ett övergripande ansvar för sjötransporterna, klimatpåverkan och skapandet av ett långsiktigt hållbart transportsystem. Möjligheten att snabbt lösa problemen med insjöfartens problem i Mälaren, genom ombyggnad av slussen i Södertälje, har genom Klimatutredningen en tydlig finansiering tillsammans med Sjöfartsverkets ordinarie finansieringsansvar. Det synsättet bör vara grundläggande för fortsatta diskussioner om projektets finansiering. Det är därför önskvärt att arbetet skyndsamt initieras för att en ny sluss ska kunna nyttjas före 2010. Detta bör ges regeringen till känna.