Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ensamstående kvinnors rätt till insemination.
Synen på föräldraskap i allmänhet och ensamstående föräldrar i synnerhet har drastiskt förändrats under de senaste decennierna. Från att vara stigmatiserad fortfarande in på 60-talet är det idag inte ovanligt med andra familjekonstellationer än den traditionella kärnfamiljen även om det är den vanligaste samlevnadsformen som barn växer upp i.
Det är inte om du är gift eller ogift, sambo eller särbo, hetero eller homo, singel eller del av ett par som avgör om du är en bra förälder. Som ensamstående kvinna har du idag möjlighet att adoptera men inte att inseminera lagligt. Den rätten har endast hetero- och homosexuella kvinnor som är sammanboende eller de som ingått äktenskap eller partnerskap.
Många kvinnor som lever utan partner längtar efter barn, och redan i dag finns många barn till ensamstående kvinnor. Medan vissa väljer att adoptera känner andra en stark längtan efter att bära och föda ett barn. De allra flesta ensamstående kvinnor som väljer att skaffa barn på egen hand har tänkt igenom frågan mycket noggrant. Barnen blir därför vanligen planerade och efterlängtade. Vid insemination som sker i Sverige finns dessutom möjlighet för barnet att få reda på sitt biologiska ursprung vid 18 års ålder. Därför bör även ensamstående kvinnor ha rätt till insemination. Detta vill riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.