Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om barnmorskors möjlighet att utföra medicinska aborter.
Enligt svensk lag har abortsökande kvinnor rätt att välja mellan kirurgisk och medicinsk abort. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om abort (SOSFF 2004:4) lyder: ”När kvinnan har bestämt sig för abort bör den utföras snarast möjligt.”
Medicinsk abort framkallas med hjälp av läkemedel och utgjorde 61 % av aborterna år 2006. För att medicinsk abort skall vara aktuell krävs att kvinnan söker abort tidigt under graviditeten. Medicinsk abort måste utföras innan nionde graviditetsveckan.
Medicinsk abort är ett mer riskfritt alternativ än kirurgisk och det är även mer kostnadseffektivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Då det finns olika alternativ för abortsökande kvinnor är det viktigt att erbjuda alla möjligheten att välja den metod de önskar. I Sverige är det ändå många kvinnor som inte har reell möjlighet att själva välja abortmetod. Flera veckors väntetid för att få träffa en läkare kan leda till att graviditeten går över v. 9 och att kvinnan istället måste genomgå ett kirurgiskt ingrepp.
Den främsta orsaken till fördröjningen är den långa väntetiden till det obligatoriska vaginala ultraljudet som görs för att fastställa att graviditeten är normal. Sådana ultraljud får idag bara göras av läkare.
För att komma till rätta med de långa väntetiderna och försäkra kvinnor möjligheten att välja abortmetod bör barnmorskor ges rätten att utföra de vaginala ultraljuden samt kompetensen att utföra medicinska aborter. Barnmorskor måste därför få möjlighet att vidareutbilda sig så att de kan utföra dessa medicinska aborter. Många barnmorskor är redan idag mycket kompetenta och har hand om omhändertagandet av kvinnan vid en medicinsk abort. Att låta de barnmorskor som så önskar få möjlighet till vidareutbildning är till gagn både för patienterna och för yrkets status och innehåll.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.