Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om landstingets ansvar för patientens behandling inom psykiatrin.
Patienter inom psykiatrin hamnar många gånger i dagsläget i ett vakuum under tiden landstinget och kommunen förhandlar om vem som ska betala vad och hur stor andel som ska falla på någon av de två parterna. Under denna tid som kan ta mycket lång tid, vi vet exempel på över 12 veckor, hamnar patienten – den som behöver vård – i ett ingenmansland. Ingen behandling sker mer än den mest akuta.
Detta är en mycket påfrestande period för dem med psykiska problem, därutöver drabbas övrig familj och anhöriga. Att en sjuk människa hamnar i denna situation är oacceptabelt.
Lagstiftningen behöver utifrån detta göras om. Självklart borde det vara landstinget som ansvarar för vård och behandling fram till dess att patienten är medicinskt färdigbehandlad, på t.ex. ett behandlingshem – en period som kan vara kort men även tre till fyra år lång. Under denna tid bör det vara självklart att landstinget ansvarar för både vård och patientkostnader. Efter att patienten är medicinskt färdigbehandlad övergår huvudansvaret för personen till kommunen (i den mån det behövs) som i samverkan med landstinget ansvarar för patientens vård i samverkan med psykiatrin.
Oberoende av lagstiftning och hur olika kommuner och landsting väljer att tolka lagen finns det alltför många bevis på att lagen inte efterlevs och att patienterna faller mellan stolarna. Därför måste ansvaret gå tillbaka till landstinget.