Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om olika trosriktningars och andra frivilligorganisationers engagemang i palliativ vård.
Palliativ vård (lindrande vård) syftar till att ge patienter och närstående så mycket stöd och hjälp som möjligt vid vård i livets slutskede. Det handlar dock inte om att vare sig påskynda eller uppskjuta döden.
Den första grupp som i Sverige fick palliativ vård var cancerpatienter i livets slutskede. Det rådande synsättet idag är att alla som har behov av palliativ vård ska få det, oavsett diagnos.
Palliativ vård kan erbjudas i hemmet, på ett sjukhem, på sjukhus eller på en palliativ enhet/hospice. Många olika yrkesgrupper deltar. Närstående – familj, partner och vänner – har en mycket viktig roll.
Patienter och närstående bör i den palliativa vården erbjudas stöd också av olika trosriktningar och andra frivilligorganisationer. Kommuner och landsting bör i dialog med bland andra kyrkor och samfund analysera på vilket sätt de kan bidra på detta viktiga vårdområde. En utgångspunkt ska i den dialogen vara att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle med många olika trosriktningar.
Den palliativa vård som finns är i allmänhet bra. Men det finns stora skillnader. På en del håll finns det brister i utbudet och tillgängligheten av palliativ vård. Huvudmännen bör se över behovet av palliativ vård och Socialstyrelsen bör bevaka utvecklingen så att målet kan nås att palliativ vård kan erbjudas alla som behöver det.
Regeringen bör vidare ge Socialstyrelsen i uppdrag att i bland annat kontakter med Sveriges Kommuner och Landsting överväga hur olika trosriktningar och andra frivilligorganisationer i ökad utsträckning kan engageras i den palliativa vården.