Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändring i alkohollagens bestämmelser så att det blir möjligt att kräva obligatorisk skyltning om medlemskap eller klädkod och kameraövervakning vid entréer samt utbildning av dörrvakter och krogägare.
Hösten 2004 gick en grupp studenter ut för att ta reda på om människor behandlas lika i kroglivet, oavsett synbar etnisk tillhörighet. Så var inte fallet. Nio gånger av 13 avvisades mörkhyade sällskap med hänvisning till att de saknade medlemskort eller att klubben var abonnerad. Några minuter senare besöktes klubben av ljushyade sällskap. De fick i samtliga fall komma in utan medlemskort eller gästlista. Dörren öppnades med ett leende.
Etnisk diskriminering i kroglivet är vanlig, men ofta svår att bevisa. Men denna gång hade studenterna med sig kamera och mikrofon. Efteråt anmäldes krogarna till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). En del krögare som anmälts har gått med på förlikning.
Regeringen ska ”se över alkohollagens bestämmelser om villkor i syfte att detta instrument i högre grad ska kunna användas i det förebyggande arbetet mot diskriminering”. Direktiv har tagits fram för att utreda frågan.
Problemen är flera. Det tog exempelvis DO – trots den överväldigande bevisningen – många månader innan myndigheten bestämde sig för att stämma krogarna. Det finns säkert möjlighet att effektivisera handläggningen på DO och även att ytterligare öka anslagen för information. Det är viktigt att människor känner till lagen och anmäler varje gång de upplever sig diskriminerade, och att DO kraftfullt driver fallen rättsligt.
Straffet är inte heller tillräckligt hårt och det förebyggande arbetet otillräckligt.
Kännbara skadestånd kan tvinga krogägarna att inse att diskriminering inte lönar sig. Att dra in utskänkningstillstånd för krogar som diskriminerar, införa obligatorisk skyltning om medlemskap eller klädkod, kameraövervaka entréer och utbilda dörrvakter och krogägare är sätt väl värda att prova.