Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den nationella strategins genomförande för att förverkliga barnkonventionen och våra förvaltningsmyndigheters arbete med barnkonventionen.
Regering och riksdag antog år 1999 en nationell strategi för att förverkliga barnkonventionen. Målsättningen i den nationella strategin är att barnkonventionen skall vara ett verktyg i arbetet med att gradvis förbättra barns villkor. Den nationella strategin uttrycker att förvaltningsmyndigheterna är några av de mest centrala och viktiga aktörerna för genomförandet av barnkonventionen.
För att förvekliga konventionen krävs ställningstagandet hos våra myndigheter att barnperspektivet alltid skall finnas med i respektive ledning och återfinnas i alla styrdokument och direktiv. Det krävs också stöd och engagemang från ledningarna.
Den nationella strategin säger också att det ska finnas kunskap, utbildning och information hos myndigheterna och att arbetet med barnkonventionen utgår från befintliga arbetsprocesser och att uppföljning och utvärdering sker av barnkonventionens framsteg i våra myndigheter.
Det är nedslående att barnombudsmannens undersökningar av förverkligandet av den nationella strategin visar att våra myndigheter har lång väg kvar. Ser man på konsekvensanalyser av beslut, visar en enkätundersökning som barnombudsmannen genomfört att det endast är ett fåtal myndigheter som infört riktlinjer för att analysera konsekvenserna av beslut som berört barn och unga. Barnombudsmannens intryck är att barn och unga inte tas på samma allvar som vuxna medborgare.
Att införa ett nytt perspektiv innebär att tillämparen måste vilja, förstå och kunna genomföra beslut av den nationella strategin som riksdagen antog år 1999. Barn- och ungdomsperspektivet måste återfinnas i alla myndigheters direktiv och beslut. Det finns ett stort behov vid myndigheterna av utbildning om barnkonventionen och hur man på respektive myndighet förverkligar den nationella strategin.