Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om auktorisation av den konsulentstödda familjevården.
Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden sörja för att den som behöver vårdas eller bo i annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende (HVB).
Familjevård som behandlingsalternativ används idag för barn, ungdomar och vuxna med sociala eller psykiska problem. De tas om hand av och får en plats i en annan familj än sin ursprungsfamilj under en längre eller kortare tid. Socialnämnden i respektive kommun beslutar om placering, och familjehemmen handleds av kommunens tjänstemän.
Utredningen ”Det förstärkta familjehemmet” (Ds 1981:17) slog fast familjevårdens plats som en viktig vårdform och betonade samtidigt att familjerna måste få ett kontinuerligt professionellt stöd i sitt arbete. Utredningen föreslog utifrån detta en speciell organisationsform där familjehem sluter sig samman till en familjevårdsenhet med en professionell konsulent som sammanhållande länk. Den konsulentstödda familjevården var därmed född.
Den konsultstödda familjevården har med åren utvecklats till att inte enbart omfatta rekrytering och förmedling av familjehem utan även i stor omfattning ansvara för såväl utredning, vård som behandling. Konsulentens arbete innebär att professionellt stötta, handleda och utbilda lämpliga familjehem. De specialiserade familjevårdskonsulenterna är ofta tillgängliga dygnet runt, och konsulentorganisationen är anpassad för att ge familjehemmen god service, handledning och utbildning.
Eftersom den konsulentstödda familjevården arbetar – på uppdrag av socialtjänsten/ kriminalvården – med kvalificerad behandling och rehabilitering av utsatta människor borde kraven på tillsyn, insyn, kvalitet och god etik vara höga. Trots detta finns det inga krav idag på någon form av tillstånd eller utbildningsnivå för att starta en konsulentstödd familjevårdsenhet. I dag finns den konsulentstödda familjevården i snart varje kommun i landet och det startar nya organisationer hela tiden.
Idag råder brist på familjehem. Om vi ska lyckas rekrytera fler familjehem som lever upp till de krav som behövs för en framgångsrik familjevård, krävs att familjerna får det kvalificerade stöd och den handledning som krävs.
Socialstyrelsen skärpte 2003 de yrkesmässiga kraven på föreståndare vid HVB-hem.
För att säkerställa en hög kvalitet behöver samhället på samma sätt ställa krav på den konsultstödda familjevården (utbildningsnivå, antal familjer per konsulent, second opinion vid svåra bedömningar m.m.) – både avseende den enskilda konsulenten och på familjevårdsenheten, till exempel genom en auktorisation eller annan typ av tillståndsplikt. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.