Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behandling av bröstcancer i den nationella cancerstrategin.
I juni månad 2003 antogs en bröstcancerresolution av Europaparlamentet (2002/2279 INI). Även om Sverige jämförelsevis har en god och tillgänglig bröstcancervård finns mer att göra. Varje dag får 15–20 kvinnor i Sverige beskedet att de har bröstcancer. Detta innebär att ca 7 000 kvinnor varje år insjuknar i bröstcancer, som är den vanligaste dödsorsaken i åldern 35–55 år inom EU, och den vanligaste cancerformen hos kvinnor.
I mars 2007 presenterade Socialstyrelsen nya riktlinjer för hur bl.a. bröstcancer skall motverkas och behandlas i Sverige. I juli 2007 tillsatte regeringen en utredning om en nationell cancerstrategi. Utredningen skall bland annat föreslå vilka insatser som behövs för att minska antalet nya fall av cancersjuka, bedöma vilka insatser som behövs för att säkerställa att cancerpatienter får god vård och föreslå lämpliga mål för en nationell cancerstrategi.
Jag anser ändock att det i uppdraget att ta fram en nationell handlingsplan mot cancer särskilt bör inrymmas frågor som berör bröstcancer. Av alla kvinnor som får en cancerdiagnos är det drygt en fjärdedel som fått bröstcancer, och var tionde kvinna i Sverige kommer någon gång under sin livstid att drabbas av bröstcancer. Därför är det av stor vikt att utredaren ser till de intentioner som finns i Europaparlamentets bröstcancerresolution. Några av dessa rekommendationer är följande.
Som kvalitetsstandard anger resolutionen att resultatet av varje mammografiundersökning skall bedömas av två radiologer som är oberoende av varandra och som var och en gör minst 5 000 läkarutlåtanden om mammografiundersökningar per år. Socialstyrelsen rekommenderar hälsoundersökning med mammografi för kvinnor i åldrarna 40–74 år. Uppföljningar under 20 år visar att hälsoundersökning med mammografi är en effektiv metod för tidig upptäckt av bröstcancer. Studier visar på samma goda effekter av mammografi även för åldrarna under 50 år. För att minska strålningen vid mammografi bör man vid upphandling av ny utrustning satsa på digital mammografi.
Väl utbildad personal är en viktig faktor i kampen mot bröstcancer. En undersökning från Cancerfonden visar att det idag är stor brist på röntgenläkare och mammografisjuksköterskor. Detta leder bland annat till att kvinnor kallas senare till mammografi och att resultaten kanske inte kontrolleras av två läkare m.m. Rekrytering av väl utbildad personal är således oerhört viktigt för att kvinnor skall kunna erbjudas den hälsokontroll och behandling som de har rätt till.
Rätten att komma till bröstmottagning utan remiss är viktig, särskilt för unga kvinnor som ännu inte omfattas av hälsoundersökningar med mammografi. Deras symtom tas inte alltid på allvar inom primärvården eller hos gynekologer, vilket leder till fördröjd diagnos och behandling.
Som kvalitetsstandard anger Europaparlamentets resolution att varje enskild bröstmottagning årligen skall operera minst 150 förstagångsdiagnostiserade bröstcancerfall. Behandlingen skall utföras av ett multidisciplinärt läkarlag där det ingår bröstkirurg, radiolog, onkolog, patolog och sjuksköterskor med bröstsjukdomar som specialitet. För att säkerställa att ingen information hamnar mellan stolarna bör en individuell skriftlig behandlingsplan upprättas inför en behandling som sedan kan följas upp under själva behandlingstiden.
Det finns stora informationsbrister och förseningar i efterkontrollen vid bröstcancer. Om man som patient inte vet när man skall komma på kontroll eller mammografi kan man inte heller bevaka eller skynda på vid förseningar. En konsekvens av detta kan bli att eventuellt återfall inte upptäcks i tid.
Det är alla kvinnors rätt att i medicinskt motiverade fall erbjudas operation med bibehållet bröst samt att bröstet så långt som möjligt rekonstrueras med hjälp av den egna vävnaden liksom till rehabilitering enligt resolutionens krav.
Resolutionen uppmanar medlemsländerna att förbättra samordningen av den nationella och den europeiska cancerforskningen. I dag finansieras svensk cancerforskning till ca 90 % av insamlade medel. Ett sådant finansieringssätt försvårar samordning med andra länders forskning. År 2004 drabbades var tredje svensk av cancer under sin livstid. Den siffran beräknas öka till varannan svensk år 2020. En nationell cancerplan är en nödvändighet för att hantera hälsoproblem av dessa dimensioner. Tyvärr har den tidigare regeringen trots återkommande påpekanden inte fått till stånd en nationell cancerplan. Därför är det mycket glädjande att den nuvarande regeringen tillsatt en utredning. Det är dock av vikt att arbetet sker skyndsamt så att en nationell cancerplan kan komma att presenteras inom kort.