Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för att förbättra familjehemsvården.
En första delrapport i en utredning om vanvård i den sociala barnavården presenterades under sensommaren 2007. Delrapporten ger en minst sagt mörk bild av hur barn har behandlats i sina fosterhem ända in på 80-talet. På den tiden talades det tyvärr sällan eller aldrig om barnperspektiv och barns bästa
Idag råder brist på familjehem. Den delrapport som nu kommit om fosterbarnens situation kan tyvärr innebära att bristen på familjehem kommer att förvärras. Det är en olycklig utveckling då barn även framdeles ibland behöver komma till ett familjehem under kortare eller längre tid när de biologiska föräldrarnas omsorgsförmåga sviktar.
Bristen på familjehem har många tänkbara förklaringar. En förklaring kan vara de attityder om familjehemmen som ibland förekommer. Att de gör insatsen för t.ex. pengarnas och inte engagemangets skull.
En annan förklaring är att de flesta familjer har fullt upp med att klara sina livspussel. Många har inte tillräckligt med tid för att orka med det svåra uppdraget. Min bedömning är att många barn som – sent omsider – placeras i familjehem idag har mycket stora behov som kräver just tid, omsorg och tålamod.
Ytterligare en förklaring är att blivande familjehem ska vara beredda på att knyta barnet till sig som sitt eget, trots det faktum att barnet en dag kanske måste återvända till föräldrarna. De ska också ta sig an och välkomna barnets föräldrar som inte sällan har svåra problem. De ska också vara beredda på att eventuella egna biologiska barn får ett mindre utrymme.
Familjehemsföräldrar är inte mer ”perfekta” än folk i allmänhet. Familjehemmen kan vara stabila och kompetenta i en utredningssituation, men kan precis som andra över tid drabbas av problem – skilsmässor, sjukdom, ekonomiska bekymmer m.m.
För att dagens och morgondagens familjehemsvård ska fungera bör följande krav tillgodoses:
Alla som utreder och arbetar med familjehem ska ha utbildning i djupintervjumetodik, ha relativt lång erfarenhet av socialt arbete och ha barnkompetens.
Barnen måste få komma till tals. Detta kräver dock tid eftersom barn sällan öppnar sig för vem som helst på direkten. En förtroendefull relation mellan barn och socialsekreterare måste först etableras.
Familjehem ska erbjudas regelbunden handledning och utbildning.
Familjehemmets ska ha ett fungerande trygghetssystem vad gäller t.ex. a-kassa och sjukförsäkring.
Familjehemsföräldrar ska vid behov kunna vara hemma med barnet den tid som bedöms nödvändig för att klara uppdraget.
Familjehemmet bör erbjudas krisstöd i samband med att barnet flyttar tillbaka till de biologiska föräldrarna.
Tillsynen ska vara regelbunden, främjande och rådgivande. Det måste råda ett förtroendefullt förhållande mellan arbetsgivare och familjehem.