Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett hälsointyg för att skydda unga flickor mot könsstympning.
Kvinnlig könsstympning är en förkastlig sedvänja som enligt uppgift cirka 150 miljoner kvinnor i världen utsätts för. Denna hemska tradition kan inte tillskrivas någon nationalitet, religion eller etnisk grupp men är högst levande i och med att 8 000 flickor könsstympas varje dag någonstans i världen. Vissa av dessa är svenska flickor som mot sin vilja utsätts för denna tortyr. Oftast sker ingreppet i föräldrarnas hemland dit flickorna åker sommartid.
Enligt svensk lag kan könsstympning ge upp till fyra års fängelse, och sedan lagen skärptes 1999 kan personer dömas i Sverige även om brottet begåtts utomlands. Skärpningen av lagen var ett steg i rätt riktning, men det förhindrar inte att brott trots detta sker utanför Sveriges gränser. Det är inte alltid flickans närmast anhöriga som vill att ingreppet genomförs. Ofta är det mer avlägsna släktingar i hemlandet som vill hålla fast vid dessa hedersnormer. När familjen kommer till hemlandet tar släkten eller stammen över ansvaret för barnet och anser sig ha rätt att besluta om könsstympning. Det krävs därför ett stöd för de föräldrar som faktiskt vill skydda sina barn när de reser till hemlandet.
För att skydda flickor från att utsättas för könsstympning bör vi enligt fransk modell införa ett ”hälsointyg”. Hälsointyget ska tydligt visa att könsstympning är förbjudet enligt svensk lag. Intyget ska också visa att föräldrarna har ansvaret för flickan och således kan dömas enligt svensk lag även om könsstympning sker i annat land än Sverige. Släkten hemma kommer således att skada föräldrarna och göra dem till brottslingar i Sverige. Vi får inte blunda för att flickor utsätts för detta avskyvärda ingrepp. Nu måste alla metoder prövas så att skändning av flickors kroppar stoppas. Ett hälsointyg skulle kunna rädda många unga flickor från att bli könsstympade, och Socialstyrelsen bör ta initiativet till hur ett sådant intyg ska utformas. Intyget bör sedan kunna utfärdas av barnavårdscentralen för barn upp till sex års ålder och därefter av skolhälsovården.