Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning av rättspsykiatrins framtida finansiering.
Under de senaste åren har rättspsykiatrin kommit upp på agendan. Rättspsykiatrins brister har blivit väl synliggjorda, dock har finansieringsperspektivet ofta kommit i skymundan. Vid en fängelsedom är det staten som finansierar vården av den dömde, vid en dom som innebär rättspsykiatrisk vård är det respektive landsting som står för kostnaderna. Anders Milton har i sin utredning behandlat rättspsykiatrins organisation, dock utan slutsatser om själva finansieringsperspektivet. Landstingen kan och bör utföra den rättspsykiatriska vården på uppdrag av staten, men staten bör i sin tur ta ett större ansvar för finansieringen.
I Jönköpings läns landsting döms allt fler till rättspsykiatrisk vård. De ökade satsningarna på psykiatrin går därför till att täcka kostnaderna för rättspsykiatrin. Av de resursförstärkningar som har gjorts inom psykiatrin 2002–2007 går 45 av 75 miljoner till rättspsykiatrisk vård. Av intensivvårdsplatserna inom psykiatrin (Piva) upptas flera platser av rättspsykiatrin. Konsekvensen blir att allmänpsykiatrin trängs undan på ett otillfredsställande sätt. Effekterna blir olika i olika delar av Sverige beroende på hur många som döms till rättspsykiatrisk vård i det egna landstingsområdet.
Rent principiellt bör också beslut och kostnadsansvar följas åt. För att noggrant överväga hur en sådan här förändring av kostnads- och ansvarsfördelningen ska ske bör frågan utredas. I det sammanhanget bör också övervägas hur kostnadsfördelningen mellan stat och landsting kan utformas, genom en s.k. skatteväxling eller på annat sätt.