Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om HBT-ungdomars psykiska hälsa.
Stress och psykisk ohälsa har blivit allt vanligare bland ungdomar de senaste två decennierna. Det visar bland annat utredningen SOU 2006:77 ”Ungdomar, stress och psykisk ohälsa”. Från andra studier vet vi att HBT-ungdomar mår särskilt dåligt. Bland annat visar en rapport från FHI, 2006:08, att dubbelt så stor andel HBT-personer som övrig befolkning en eller flera gånger har övervägt att ta sitt liv, högst är siffran bland ungdomar i åldern 16–29 år. Andra rapporter, så som den norska NOVA-rapporten (1999), visar liknande resultat.
Utsattheten och risken för diskriminering på flera håll i samhället påverkar den psykosociala hälsan, varför vikten av att öka HBT-kompetensen hos till exempel tjänstemän inom myndigheter och vårdpersonal är av största betydelse.
Skolan är en del av samhället där unga HBT-människor möter homofobi och diskriminering, inte bara från andra elever utan också från skolpersonal, i undervisning och i undervisningsmaterial.
Det bör snarast upprättas en nationell strategi för att förbättra HBT-ungdomars psykosociala hälsa.