Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att medel bör avsättas i budgeten för att stiftelsen Nepis verksamhet ska överleva och kunna verka långsiktigt som en oberoende aktör i enlighet med sitt ändamål och uppdrag.
Nätverket för läkemedelsepidemiologi, Nepi, är en av riksdagen och Socialdepartementet initierad stiftelse som verkar för en bättre användning av läkemedel.
1994 tillsattes en styrelse. 1995 utsågs professor Arne Melander till chef för verksamheten. I maj 2007 pensionerades professor Melander och ersattes av med.dr Mikael Hoffmann.
Den utredning som låg till grund för Nepis bildande beskrivs i Ds 1992:104. Där slås fast hur stora resurser som krävs för att nätverket skall kunna uppfylla sina direktiv. För att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering bedöms avkastningen från stiftelsekapitalet behöva vara minst 5 miljoner kronor per år.
Nepis syfte är att främja en medicinskt och ekonomiskt effektiv användning av läkemedel, genom en kombination av forskning, studier, analyser, utbildning och information.
Följande tre huvudområden utgör Nepis verksamhet, läkemedelsepidemiologi, läkemedelsekonomi och läkemedelsinformation.
Den huvudsakliga tonvikten ligger på utvärdering av effektiviteten av läkemedelsbehandling i rutinsjukvården. Eftersom mer än 75 % av läkemedelsanvändningen härrör från patienter i öppenvård samarbetar Nepi främst med primärvården och landstingen.
Ett effektivt nätverk kräver ett brett samarbete mellan många människor och ett kontinuerligt inflöde av kontakter. Det bör uppmärksammas att Nepi inte är en forskningsfond från vilken man kan söka ekonomiskt stöd. Nepi kan emellertid ge finansiellt eller professionellt bidrag till olika forskningsprojekt i vilka även andra bidragsgivare deltar.
Nepis verksamhet är viktig som en oberoende och självständig aktör inom läkemedelsområdet på den svenska arenan och behöver stärkas och utvecklas. Nepis funktion är helt i linje med ett förebyggande och hälsofrämjande förhållningssätt inom läkemedelsområdet.
Vid bildandet fick Nepi 50 miljoner kronor i stiftelsekapital. Avsikten var att avkastningen skulle räcka till 5–6 tjänster. De första åren var avkastningen tillräcklig, men på senare år har den minskat och räcker nu bara till 3 tjänster, och inför nästa år troligen endast 2 tjänster. Idag är avkastningen ca 2,5 miljoner kronor per år.
Nepis ekonomiska situation är trängd då stiftelsekapitalet ger för lite avkastning. För att kunna verka och driva verksamheten på den nivå som riksdagen avsåg i samband med bildandet av Nepi behöver man en ökad långsiktigt hållbar finansiering. Finansieringen kan antingen ske genom ett årligt tillskott på 2,5 miljoner kronor eller ett engångstillskott till stiftelsekapitalet med 50 miljoner kronor.
Vi anser därför att riksdagen skall tillkännage för regeringen att medel avsätts i budgeten för att stiftelsen Nepis verksamhet skall överleva och kunna verka långsiktigt som en oberoende aktör i enlighet med sitt uppdrag.