Riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag om höjd koldioxidskatt med 30 öre per kilo koldioxid.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag om sänkt energiskatt på eldningsolja med 375 kr per kubikmeter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att energiskattehöjningen på diesel även ska omfatta miljöklass 3.
Riksdagen avslår regeringens förslag om höjt avdrag för resor till och från arbetet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med syfte att reformera reseavdragen.
Riksdagen avslår regeringens förslag om sänkta gränser för återbetalning till jordbruket, skogsbruket och vattenbruket av skatt på bränslen respektive skatt på el.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över nedsättningarna av miljöskatter för jordbruket, skogsbruket och vattenbruket.
Riksdagen avslår regeringens förslag om sänkt lotteriskatt.
Miljöpartiet menar att koldioxidutsläppen måste minska med runt 80 procent till 2050. För att klara det målet behövs stora satsningar på investeringar för att underlätta att ny teknik kommer in på marknaden och stöd och information för att underlätta beteendeförändringar som gör det lättare för människor att leva klimatvänligt i vardagen. Det enskilt viktigaste styrmedlet på klimatområdet är dock koldioxidskatten. För att klara att minska utsläppen av växthusgaser behöver skatten höjas. Miljöpartiet föreslår att koldioxidskatten höjs med 30 öre per kilo 2008 och ytterligare 30 öre 2009. Höjningen av koldioxidskatten slår igenom bland annat på priset på bensin-, diesel och eldningsolja (tabell 1). För att minska genomslaget på priset på eldningsolja föreslår vi att energiskatten minskas med 375 kronor 2008 och helt fasas ut 2009.
Tabell 1: Effekter på hushållen till följd av höjd koldioxidskatt,
indexering och sänkt energiskatt på eldningsolja
Även regeringen föreslår en mindre höjning av koldioxidskatten (se tabell 2 och 3). Miljöpartiet menar att detta är välkommet och ett stort steg för borgerligheten, som tidigare konsekvent sagt nej till koldioxidskattehöjningar under hela skatteväxlingen. Inför valet 2006 gick både Moderaterna och Kristdemokraterna till val på sänkt bensinskatt och det var ovisst om de borgerliga partierna skulle riva upp hela skatteväxlingen. Den tillnyktring som skett är bra, om än otillräcklig.
Utöver höjd koldioxidskatt aviserar också regeringen höjd dieselskatt med 20 öre. Höjningen gäller diesel i miljöklass 1 och 2. Den höjda dieselskatten växlas mot sänkt fordonskatt på dieselpersonbilar. Höjningen av dieselskatten innebär för en person som kör 1 600 mil per år med normal förbrukning en höjd skatt med ungefär 285 kronor. Detta motsvaras av den sänkning som sker av fordonsskatten på dieselbilar. Miljöpartiet instämmer i bedömningen att energiskatten på diesel bör höjas och växlas mot sänkt fordonsskatt. Vi anser emellertid inte att diesel av miljöklass 3 bör undantas höjningen. I dag är nästan all diesel som säljs i Sverige av miljöklass 1, men om inte även miljöklass 3 omfattas av skattehöjningen varnar branschen för att detta kan leda till att man slutar tillverka miljöklass 1-dieseln, något som skulle leda till ökade utsläpp.
Tabell 2: Effekter av regeringens förslag till koldioxidskattehöjning
Källa: BP 2008.
Tabell 3: Effekter på industrin av regeringens förslag till höjd
koldioxidskatt
Källa: BP 2008 och egna beräkningar.
De största klimatproblemen i dag finns på trafikområdet. Utsläppen från privatbilism fortsätter att öka liksom lastbilstrafiken, sjötransporterna och flyget (diagram 1). Inom ramen för skatteväxlingen gjordes en omläggning av fordonsskatten där skatten koldioxidrelaterades. Dessutom höjdes skatten på bensin och diesel något. Utanför skatteväxlingen var Miljöpartiet med och drev igenom en stor satsning på miljöbilar. Bland annat sattes förmånsskatten ned för miljöbilar, miljöbilar undantogs från trängselskatten i Stockholm och en pumplagstiftning som tvingade större mackar att erbjuda förnybara bränslen genomfördes.
Diagram 1: Slutlig energianvändning i transportsektorn (inklusive utrikes sjöfart)
Vi går nu vidare och föreslår en rad reformer för att öka miljöstyrningen och minska energianvändning inom framför allt transportsektorn. Sika (Statens institut för kommunikationsanalys) har uppskattat att bensinpriset behöver öka till ungefär 14,50 kronor per liter bensin för att vi ska klara klimatmålet inom delsektorn trafik till 2010, det vill säga att minska utsläppen från trafiken till 1990 års nivå. Miljöpartiets förslag till punktskattehöjningar ökar priset till ungefär 14 kronor per liter 2010.
Miljöpartiets förslag att höja koldioxidskatten med 30 öre per kilo koldioxid motsvarar en skattehöjning om drygt 1 krona per liter bensin (inklusive moms och indexering, se tabell 4) 2008 och 2009. Syftet är att skapa förutsättningar för Sverige att klara klimatmålen.
Tabell 4: Beräkningar av bensinpris till följd av indexering och engångshöjningar av koldioxidskatten på bensin
Källa: Miljöpartiets beräkningar.
Totalt innebär Miljöpartiets förslag att bensinpriset ökar med 1 kr 2008, 1 kr 2009 och 23 öre 2010.
Regeringen föreslår att reseavdraget ska öka från 18 kronor per mil till 18,50. Att ytterligare subventionera människors resor till och från arbetet kan tyckas lite märkligt i ett läge där vi måste minska transporterna för att motverka klimatförändringarna. Miljöpartiet föreslår i stället för denna höjning att reseavdragen reformeras.
Dagens system för avdrag för resor till och från arbetet är ett system som i första hand stödjer bilister. Visserligen krävs att man tjänar minst två timmar per dag på att välja bilen framför andra transportmedel, men det är en regel som är svår att kontrollera. I en särskild granskning av reseavdragen visade det sig att nära hälften hade begärt för höga avdrag, framför allt eftersom tidsvinsten inte var tillräcklig för att berättiga till avdrag för bilresor.
Dessa problem – att systemet främst stödjer bilister och är relativt lätt att fuska med – skulle dock gå att lösa genom ett rent avståndsbaserat system, där valet av färdmedel inte spelar någon roll. Det innebär att kollektivtrafikresenären får lika stort avdrag som bilisten, även om det är billigare att åka kollektivt, och kan därför väntas stimulera fler människor att välja att åka kollektivt. Det innebär också att Skatteverket inte behöver granska om tidsvinsten vid bilresor verkligen överstiger två timmar.
Miljöpartiet begär att regeringen utreder och återkommer med förslag till ett färdmedelsneutralt reseavdrag som införs från 2009. Syftet med avdraget är att inte gynna biltransporter framför kollektiva färdmedel eller cykel, och att minska risken för fusk. Principen för avdraget bör vara att de som har relativt korta transporter som kan ersättas med kollektiva färdmedel bör uppmuntras att göra detta.
Regeringen föreslår att gränserna för återbetalning till jordbruket, skogsbruket och vattenbruket av skatt på bränslen respektive skatt på el ska sänkas från 1 000 kronor till 500 kronor, samt att återbetalning medges med hela beloppet. Därutöver föreslås att höjningen av energiskatten på diesel ska kompenseras genom en höjning av den nuvarande återbetalningen för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner.
Det första förslaget motiveras inte av någon motsvarande skattehöjning – faktum är att det inte motiveras alls – och bör därför avslås.
Det andra förslaget motiveras av ökade kostnader för näringen. Miljöpartiet anser att med regeringens måttliga koldioxidskattehöjning klarar näringarna detta utan ytterligare nedsättning, särskilt med tanke på de stigande priserna på jord- och skogsbruksprodukter. Till följd av vårt eget förslag om en betydligt kraftfullare höjning av koldioxidskatten är dock kompensationen rimlig och Miljöpartiet bifaller därför regeringens förslag i denna del.
Samtidigt ser vi att systemet med nedsättning av miljöstyrande skatter för jord-, skogs- och vattenbruk behöver ses över. Om miljöskatterna ska sättas ned bör miljöstyrningen försäkras på annat sätt. Som jämförelse ställs krav på företag inom den elintensiva industrin att delta i program för energieffektivisering för att befrias från energiskatt. Miljöpartiet anser att en liknande ordning skulle kunna vara möjlig för jord-, skogs- och vattenbruk och att detta bör utredas.
Miljöpartiet ser ingen anledning till varför trav- och galoppsporten bör stödjas genom skattesänkningar och avvisar därför regeringens förslag till sänkt lotteriskatt.