Svensk offentlig förvaltning håller hög klass. Den är effektiv, rättssäker och demokratiskt förankrad och den står sig väl i en internationell jämförelse. Men förvaltningen ställs hela tiden inför nya och förändrade krav. Socialdemokraterna ser tre ledstjärnor för sin förvaltningspolitik: Ett ärende – en kontakt, rätt sak på rätt sätt samt nytänkande, förändring och samverkan.
Skatteverket har under det år som gått tagit flera lovvärda initiativ i ovanstående riktning. Initiativ som handlat om både användning av ny teknik och om samverkan. Dock understryks att regionalpolitiska överväganden måste göras.
Skatteverket är enligt socialdemokratisk mening en viktig myndighet för ordning och reda samt för kampen mot brottsligheten och den svarta ekonomin. Totalt föreslås 60 miljoner kronor utöver regeringens förslag till anslag till Skatteverket för 2008, 2009 och 2010. Vi motsätter oss att Skatteverket från och med inkomståret 2009 inte längre ska samla in uppgifter på fysiska personers förmögenheter. Det öppnar för fusk med förmånssystemen. Därtill öppnar förslaget för en generell skatteamnesti som ändå inte kommer att leda till något större inflöde av kapital.
Regeringen framlade under våren en proposition – 2006/07:99 En fristående kronofogdemyndighet. I kommittémotionen 2006/07:Sk8 ansåg Socialdemokraterna att knytningen till Skatteverket skulle kunna ha kvarstått i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd. Eftersom beslutet redan är fattat av riksdagen i våras och de båda verken redan praktiskt inrättat sig efter beslutet görs inga särskilda yrkanden.
Fri rörlighet över gränserna bygger på och utgår ifrån lagliga verksamheter. Behovet av gränskontroller för att förhindra rörlighet av olagliga verksamheter kvarstår. Olika former av gränsöverskridande brottslighet framstår som ett tydligt hot mot Sverige och dess invånare. Vi har varusmuggling av cigaretter, alkohol och narkotika liksom illegal vapeninförsel. Människohandel, som inte minst drabbar barn och kvinnor, pågår också i olika former. Socialdemokraterna vill därför anslå 20 miljoner kronor varje år utöver regeringens förslag 2008–2010 till anslag till Tullverket så att verkets möjligheter till seriös gränskontroll stärks.
1 Sammanfattning 1
2 Förslag till riksdagsbeslut 4
3 Socialdemokratisk förvaltningspolitik 4
3.1 Lokala servicekontor 5
4 Skatteverket 5
5 Kronofogdemyndigheten 6
6 Tullverket 7
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt uppställning:
Svensk offentlig förvaltning håller hög klass. Den är effektiv, rättssäker och demokratiskt förankrad och den står sig väl i en internationell jämförelse. Men förvaltningen ställs hela tiden inför nya och förändrade krav, exempelvis genom en åldrande befolkning, med de konsekvenser som det innebär för ekonomi, arbetskraft, vård och omsorg. Samtidigt har också medborgare, företag och organisationer allt högre och rättmätiga förväntningar på att offentliga tjänster har hög kvalitet, är lättillgängliga och handläggs på ett sätt som skapar tillit.
Den offentliga förvaltningen kan på många sätt bidra till en hållbar tillväxt, bland annat genom effektivisering av den egna verksamheten och genom mer flexibla tjänster till medborgare och företag. Den socialdemokratiska regeringens förvaltningspolitik har utgjort en bra grund för utvecklingen av enskilda myndigheter och verksamhetsområden. Det finns dock behov av ytterligare insatser för att utveckla förvaltningens olika delar till en bättre fungerande helhet. Vi socialdemokrater ser tre ledstjärnor för detta:
Ett ärende – en kontakt. Det ska vara enkelt för medborgare och företag att ha att göra med förvaltningen. Även om ett ärende hanteras av flera myndigheter ska det normalt räcka att ha kontakter med en. Detta kräver att vi bryter stuprörstänkandet, ifrågasätter reviren och istället skapar en förvaltning som samverkar.
Rätt sak på rätt sätt. Förvaltningen ska arbeta effektivt, rättssäkert och med respekt för människors olikhet men ändå lika värde. Det sistnämnda gäller inte minst i ett Sverige där svenskarna har olika etniska, språkliga och religiösa rötter.
Nytänkande, förändring och samverkan. Förvaltningen ska ha en hög förmåga att ta till sig ny teknik och nya lösningar. Genom utvärdering, uppföljning och ett ständigt lärande ska förvaltningen interagera med en omvärld i förändring. Samarbete och samverkan måste prägla myndigheternas arbete. En myndighet är i sig inget självändamål, dess existens styrs av hur ändamålsenlig dess verksamhet är för att möta medborgares och företags behov.
Med dessa ledstjärnor i fokus skulle en socialdemokratisk regering driva det förvaltningspolitiska utvecklingsarbetet vidare.
Samtidigt som förvaltningen utvecklat den service som tillhandahålls elektroniskt har myndigheternas lokala närvaro minskat, i synnerhet på mindre orter och i storstädernas förorter. Statlig service via Internet är bra för många, men det räcker inte. Alla har inte möjlighet att använda elektroniska tjänster och för vissa ärenden är ett personligt möte det mest lämpliga. Det är också viktigt att man kan få hjälp utan att behöva sätta sig in i den statliga förvaltningsstrukturen och veta vilken myndighet som svarar för olika frågor. Med modern teknik skapas nya förutsättningar för förvaltningen att på ett smidigt sätt ge medborgarna en bättre service. Enklare frågor ska där kunna lösas direkt över disk eller i samtal per telefon med kontoret. I mer komplicerade frågor ska servicekontoren hjälpa till med kontakter med myndigheterna.
Skatteverket har under det år som gått tagit flera lovvärda initiativ i ovanstående riktning. Skatteverkets rapport 2007:1 Svartköp och svartjobb i Sverige handlade mycket om både användning av ny teknik och samverkan. Skatteverkets, Försäkringskassans och Arbetsmarknadsverkets generaldirektörer har avgett en avsiktsförklaring kring att utöka sitt samarbete.
I detta sammanhang vill vi dock, i likhet med den tidigare socialdemokratiska regeringen, understryka att regionalpolitiska överväganden måste göras. Inte bara servicen utan även arbetstillfällena kan behållas på mindre orter eftersom den nya tekniken gör det möjligt att fysiskt vara på en ort men ändå arbeta ihop och kommunicera med kollegor på andra orter. Personal behöver inte koncentreras till ett fåtal centrala orter eller kommuner. Vi menar att förändringar av Skatteverkets eller andra myndigheters organisation måste ske i dialog med medborgarna och lokalsamhället på de orter som berörs samt i dialog med berörd personal. Den statliga förvaltningen får inte svika gles- och landsbygden där varje enskilt jobb kan betyda så mycket.
Skatteverket är enligt socialdemokratisk mening också en viktig myndighet för ordning och reda samt för kampen mot brottsligheten och den svarta ekonomin. Med ordning och reda menar vi att medborgarnas inkomster och förmögenheter registreras och beskattas på ett rättvist sätt liksom företagens intäkter och tillgångar. Allt mer av både europeiskt och internationellt samarbete behövs också för att bekämpa en internationaliserad brottslighet och skatteflykt till olika skatteparadis.
Skattefusk och svartarbete leder till snedvriden konkurrens och riskerar att undergräva legitimiteten för den svenska välfärdsmodellen. I 2005 års ekonomiska vårproposition lanserade den dåvarande socialdemokratiska regeringen ett brett program mot skatte- och förmånsfusk. Skatteverket fick i budgetpropositionen för 2006 extra resurser för att anställa personal för att öka skattekontrollen i syfte att begränsa skattefusket. Regeringen väljer att inte fortsätta satsningen, sänker anslaget och väljer att stryka de skrivningar om skattefusk som fanns kvar i budgetpropositionen 2007. Där stod det: ”Skattefusk snedvrider konkurrensen på olika marknader, leder till utanförskap, sociala problem och orättvisa mellan olika skattebetalare.” Samtidigt har regeringen genomfört och planerar nya avdrag och skatteavdrag, vilka försvårar skattekontrollen och kommer att kräva mer arbete. Vi vill att satsningarna för att stävja skattefusket fortsätter och föreslår därför 40 miljoner varje år utöver regeringens förslag 2008–2010, för fler anställda för att stävja skattefusket.
Vi motsätter oss att Skatteverket från och med inkomståret 2009 inte längre ska samla in uppgifter på fysiska personers förmögenheter. Det öppnar för fusk med förmånssystemen genom att personer med stora förmögenheter då kan ansöka om olika former av förmåner, förmåner som i dag prövas mot den sökandes inkomst och förmögenhet. Därtill öppnar förslaget för en generell skatteamnesti som inte kommer att leda till något större inflöde av kapital.
Vi vill också anslå 20 miljoner kronor varje år utöver regeringens förslag 2008–2010 för att förbättra den internationella skattekontrollen. Utredningar av internationella transaktioner kräver specialkompetens, eftersom berörda skattebetalare inte vill medverka och uppgifter behöver tas fram på andra sätt. Även hos stora företag har tyvärr omfattande skatteplaneringsupplägg konstaterats.
Vi vill alltså anslå totalt 60 miljoner kronor varje år utöver regeringens förslag till anslag till Skatteverket 2008–2010.
De tio regionala kronofogdemyndigheterna upphörde den 1 januari 2006 och verksamheten har överförts till en rikstäckande myndighet. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen gjorde bedömningen att ansvaret för administrativ ledning och styrning av verksamheten borde ligga på Skatteverket. Regeringen avsåg att återkomma till frågan om den rikstäckande verksamhetens organisatoriska hemvist, det vill säga om denna skulle vara knuten till Skatteverket eller bedrivas inom ramen för en helt fristående myndighet.
Regeringen framlade under våren en proposition – 2006/07:99 En fristående kronofogdemyndighet – vars innehåll också blev riksdagens beslut. I kommittémotionen 2006/07:Sk8 ansåg vi att kraven på att Kronofogdemyndigheten i sin operativa verksamhet skulle kunna arbeta helt självständigt och upprätthålla partsneutraliteten i det exekutiva arbetet lät sig förenas med en knytning till Skatteverket. Knytningen skulle finnas i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamheten och administrativa stödfunktioner. Det fanns också en kostnadsaspekt. Kronofogdemyndigheten själv, vilket återgavs i propositionen, har beräknat den löpande merkostnaden för att göra myndigheten helt fristående från Skatteverket till 17,5 miljoner kronor. Regeringen räknade då med lägre belopp. Vi hävdade att det var fel att öka de administrativa kostnaderna för Kronofogdemyndigheten genom att släppa knytningen till Skatteverket. Dessa medel kunde i stället ha använts inom utgiftsområdet till verksamhet till exempel mot skattefusk och svartarbete.
Eftersom beslutet redan är fattat och de båda verken redan praktiskt inrättat sig efter beslutet avser vi inte att motsätta oss den extra tilldelning av medel och de budgetomföringar som krävs för att få verksamheten att fungera.
Tullverket är operativt organiserat i kompetenscentrum, utifrån vilka verksamheten bedrivs i två huvudprocesser, Effektiv handel och Brottsbekämpning, vilka i sin tur understöds av ett antal stödprocesser. Verksamheten syftar till att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs, vilket inrymmer beslag av olagliga varor. Verksamheten syftar också till att effektivt fastställa och indriva tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter. Tullverket ska inte hindra det fria varuflödet inom EU och främja den legitima handeln med stater utanför EU. Vikten av samarbete med andra myndigheter är särskilt stor inom brottsbekämpningen och berör myndigheter som Polisväsendet, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen och Skatteverket.
Fri rörlighet över gränserna bygger på och utgår ifrån lagliga verksamheter. Behovet av gränskontroller för att förhindra rörlighet av olagliga verksamheter kvarstår. Hamnar, lufthamnar och gränsöverskridande landsvägar och järnvägar måste bevakas. Spaning har blivit allt viktigare. Gränsövergångarna mot Norge och Finland bör inte försummas och samarbetet med tullmyndigheterna i stater med landgräns till Sverige eller med färjor till Sverige bör stärkas.
Regeringen väljer att inte förlänga Tullverkets satsning på gränskontroll. Det är ett märkligt ställningstagande när olika former av gränsöverskridande brottslighet framstår som ett tydligt hot mot Sverige och dess invånare. Vi har varusmuggling av cigaretter, alkohol och narkotika liksom illegal vapeninförsel. Människohandel, som inte minst drabbar barn och kvinnor, pågår också i olika former. Trafficking är det främsta problemet men också flyktingsmuggling. Vi vill därför anslå 20 miljoner kronor varje år utöver regeringens förslag 2008–2010 till anslag till Tullverket så att verkets möjligheter till seriös gränskontroll stärks.