Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvärdera reformen kring omvänd momsskyldighet för småföretag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att småföretagens administration till följd av momsregler måste minska.
Byggbranschen har fått ett nytt momssystem sedan den 1 juli. Syftet med reformen är vällovligt, nämligen att minska problemen med fusk, svartarbete och svartköp. Problemen med fusk i byggbranschen har varit stora och har pågått under lång tid, så det finns starka skäl för åtgärder. Samtidigt varnar många för att det nu införda systemet ökar krånglet och risken för skattetillägg.
Den normala momshanteringen är att säljaren kräver in moms av köparen och att säljaren sedan skickar pengarna till Skatteverket. I byggbranschen har det nu blivit tvärtom. I det nya systemet ska köparen skicka momspengarna direkt till Skatteverket, och flödet ska inte längre gå via säljaren. Systemet går under namnet omvänd skattskyldighet.
Nackdelen med detta system är att företagen får betala för det minskade fusket i branschen genom ökad osäkerhet och mera administration. Osäkerheten skapas främst genom att bara en del kunder ska betala moms på det nya sättet. För byggbolag gäller den omvända momsen, men för slutkunder gäller den vanliga momsen.
Därmed är det helt upp till leverantören att själv bedöma vilken väg momsen ska gå. Gör man fel löper man risken att få betala köparens moms och dessutom finns risken att man får ett extra skattetillägg. Säljaren måste veta om köparen är ett byggbolag med omvänd moms eller en slutkund med normal momsinbetalning.
Skatteverket har meddelat att man inte tänker hjälpa till med bedömningen från fall till fall. Särskilt för företag med ett stort antal kunder kan det bli stora problem med att välja rätt momsinbetalning. Frågan försvåras ytterligare av att ett företag som normalt brukar räknas som byggbolag ibland ska räknas som slutkund. Samma juridiska person kan alltså behöva hanteras på två olika sätt för momshanteringen. Koncerner kan också innehålla både byggbolag och slutkunder vilket ytterligare försvårar bedömningen av vilket system som ska användas. Ibland vet inte ens köparna själva om de ska räknas som byggbolag eller slutkunder. Vid de tillfällen betalningen inte kommer från det bolag som fått fakturan utan från ett annat bolag blir bedömningen ytterligare mer invecklad.
Med ett sådant system finns en stor risk för missförstånd mellan köpare och säljare. Om säljaren bedömer att en köpare är byggbolag och skickar en faktura utan moms, medan köparen inte alls anser sig vara byggbolag och därför inte heller skickar någon moms till Skatteverket kan säljaren tvingas betala momsen till Skatteverket, trots att ingen moms har kommit in till företaget från köparen.
Skatteverket skriver på sin hemsida att ”det är lätt att göra fel i samband med den nya hanteringen av momsen, dessutom är det inte helt tydligt var gränsen går i vissa fall för om moms ska debiteras eller ej”. Man konstaterar också att ”det kan alltså bli dyrt att göra fel”. På grund av de stora riskerna med systemet med omvänd moms bör regeringen snarast utvärdera reformens effekter. Givetvis måste regeringen efter utvärderingen återkomma till riksdagen med förslag på förändringar så att såväl risken som administrationskraven på svenska småföretag kan minimeras.