Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra samtliga skatter som arbetsgivare och löntagare betalar på arbetstagarens bruttolön synliga på lönebeskedet.
Skatten är hushållens i särklass största utgiftspost. Den totala skatten per intjänad hundralapp är ca 65 procent. Svenska folket tror dock att de betalar betydligt mindre skatt än vad de i själva verket gör. Två av tre svenskar tror att skatten är mindre än 50 procent och fyra av tio tror att den är lägre än 35 procent. Orsaken till detta är att det endast är inkomstskatten som redovisas på lönebeskedet och att det i den allmänna debatten endast är inkomstskatten som sägs påverka människor nettoinkomst. Vi vet dock att alltifrån arbetsgivaravgifter till moms och punktskatter påverkar människors nettoinkomst och konsumtionskraft.
Det har funnits ett starkt intresse hos vissa politiker att dölja hur stort skatteuttaget egentligen är. De har höjt skatt efter skatt och infört nya skatter och varit kreativa vad det gäller att dölja skatterna så mycket som möjligt. Man får nästan känslan att av att många politiker har haft som strategi att omedvetandegöra svenska folket om det totala skattetrycket. Det har i sin tur också resulterat i att många svenskar underskattar skattetrycket och inte vet hur mycket skatt de egentligen betalar. Många tror också att det finns ett direkt samband mellan skattetryck och välfärd där god välfärd förutsätter höga skatter. På så sätt har man också försökt legitimera ytterligare skattepålagor.
Ett system där den anställde får hela sin bruttolön utbetald till sitt lönekonto borde införas. På lönebeskedet ska det också framgå hur stor del av den bruttolönen som ska betalas i olika skatter. Då blir det tydligt för varje löntagare hur mycket han eller hon betalar i skatt.