Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fortsatt reformering av inkomstskatten genom minskad statlig skatt.
Genom jobbavdraget har en betydande skattesänkning skett som framförallt stimulerar fler att söka sin in på arbetsmarknaden men för lägre inkomster även att öka sin arbetstid. Den höga skattebelastningen har medfört att arbetsutbudet i timmar, per person, varit särskilt lågt i Sverige. Arbetsavdraget kommer att verka i motsatt riktning. Sambandet mellan marginalskattenivå och arbetsutbud i olika länder är relativt tydligt, även om naturligtvis beskattningen inte är den enda faktor som avgör har det uppenbart påtaglig betydelse (se t ex OECD Economic Survey Sweden).
I OECD:s senaste Sverigerapport (OECD Economic rewiew of Sweden, febr 2007) pekar man också på att vi bör överväga att sänka den statliga inkomstskatten eller höja den inkomstnivå där den börjar tas ut. Sänkt statlig inkomstskatt rekommenderas också i många svenska forskarrapporter, t ex ”Det svenska miraklet i repris”, T Andersson m fl SNS förlag eller SNS konjunkturrådsrapport 2005, S Lundgren m fl.
Idag betalas statlig skatt vid en genomsnittlig heltidsinkomst. Marginalskatterna ligger i Sverige på internationellt sett höga nivåer, och en viktig skillnad mellan Sverige och många av våra konkurrentländer är att medan dessa under senare år sänkt inkomstskatterna har i Sverige den högsta skatten ökat, och långt fler betalar idag den högre statliga skatten. Vid skattereformen 1991 slogs fast att ungefär 15 % av de arbetande skulle betala statlig inkomstskatt, det målet nåddes dock aldrig riktigt. Under flera år på nittiotalet, och under föregående mandatperiod har sedan inkomstgränsen inte räknats upp med det index som borde ha skett, vilket alltså har medfört att allt fler personer omfattas av den högre inkomstskatten. Likaså har den så kallade värnskatten, ett ytterligare skalsteg på 5 procentenheter, införts, i strid med skattereformen.
Avkastningen i form av högre livslön för akademisk utbildning är för stora grupper ganska försumbar, eller till och med negativ (se t ex SACO:s rapport ”Livslöner”), och har i en internationell jämförelse så varit under lång tid.
Att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden är viktigt men det är inte nog om Sverige även i framtiden ska komma ut som vinnare i den globala konkurrensen.
Vid en fortsatt skattereform är det angeläget att också inrikta politiken på den långsiktiga dynamiken. Det gäller att minska alla de hinder som motverkar, och istället tydligare gynna en långsiktig inriktning på studier, att ta på sig nya arbetsuppgifter, att vilja gå vidare till nya och mer krävande arbetsuppgifter. Att göra sådana satsningar lönar sig för dåligt idag. Den statliga skatten är ett viktigt sådant hinder. I det fortsatta arbetet med att göra Sverige till vinnare bör den statliga inkomstskattens nivå och omfattning i inkomstskalan minska.